Det har bara gått tio dagar efter olyckan då Felizia miste sin älskade mamma Anneli. Men hon vill ändå berätta om vem hon var, och om sorgen. Och känslan av frustration över att livet kan ta slut på några sekunder – och påverka de anhöriga för all framtid.

– Hon lämnar en stor sorg efter sig, både inom familjen och i Väsby.

Annelie jobbade inom hemtjänsten och inom vården sedan 1982.

– Alla hennes kunder älskade henne. Alla kände igen henne på det knallröda håret på moppen, som hon alltid körde.

Att Annelie var en välkänd och omtyckt profil i Väsby märks inte minst på alla fina kommentarer på Facebook, när det blev känt att hon omkommit i olyckan.

– Hon var alltid så glad och pratsam och fick därför många kontakter. Man märker att hon har berört många Väsbybor.

Gjorde det lilla extra

Felizia sätter sig till rätta i soffan hemma i lägenheten på Hasselgatan och tar ett djupt andetag innan hon fortsätter att berätta om sin mamma.

– Hon var pedant och alltid i tid hos sina kunder. Hon gjorde även det lilla extra för dem, även när arbetsdagen ibland tagit slut. Om någon ville ha kanelbullar, då bakade hon det med dem då. Hennes kunder var hennes allt.

Men även om Annelie jobbade mycket och gjorde allt för sina kunder, ”ingenting var omöjligt”, var hon familjekär. Särskilt nära stod hon första barnbarnet, Felizias 8-årige son.

– Han har tagit det väldigt hårt. Mormor var hans bästa vän. Nu bär han ett halsband han fått av henne så att han alltid har henne nära sitt hjärta, som han säger.

Samtalet ingen vill ha

Felizia hade just gått av ett långpass under helgen som undersköterska på Danderyds sjukhus. På måndagsmorgonen den 24 oktober, när hon hade lämnat dottern på förskola, kom samtalet.

– Pappa ringde. Jag trodde det gällde ett par skor han skulle fixa till min dotter. Men han sa att mamma var död och att jag måste komma dit på en gång.

”Det kändes bara overkligt”

Felizia åkte med sin bror direkt till föräldrarnas radhus i Odenslunda. En polisbil stod parkerad utanför.

– När jag kom in satt två poliser i soffan. En av dem tog med mig ut i köket och berättade att mamma omkommit i en trafikolycka. Jag hade svårt att ta in det, det kändes bara overkligt.

Olycksförloppet är ännu inte fastställt av polisen, men enligt Felizia hade Annelie varit på väg till en brukare inom hemtjänsten. Hon ska ha kört Stockholmsvägen i riktning mot Gamla Apoteket. Från Skälbyvägen ska en personbil ha kommit körande och de båda fordonen kolliderade. Trots hjärt- och lungräddning gick Annelies liv inte att rädda.

Tänder ljus varje kväll

Samma dag som olyckan inträffade började folk tända ljus och lägga blommor på platsen där Anneli miste livet.

– Dagen efter vi förlorade mamma var vi där med vänner, bekanta och mammas kollegor som ville hedra henne. Och nu åker vi dit varje kväll, säger Felizia.

Hon berättar för att göra sin mammas röst hörd och för att hon inte ska glömmas bort. Men även för att korsningen ska bli mer säker.

– Jag vill inte att det ska hända fler olyckor här och att fler mister sitt liv.

Hon berättar att hon tänker ligga på kommunen om att sätta upp trafikljus i korsningen.

– Det räcker inte med väjningsplikt.

Det är ännu inte fastställt vad som orsakade olyckan.