Valet 2018 röstade 81,62 procent (47 299 Järfällabor) av de röstberättigade i kommunvalet. I år ligger de siffrorna på 73,7 procent, 47 063 personer.
– Det kan finnas en massa olika faktorer. Det kan bero på ointresse, att man inte tror att det blir någon skillnad, säger Zeth Isaksson, doktorand i sociologi med forskningsfokus på bland annat väljarbeteenden på Stockholms universitet.
Inte nått ut
Det kan även handla om hur kommunerna arbetat för att informera om valet i förväg.
– Men det kan vara så att den typen av satsningar missat vissa grupper. Hur situationen i Järfälla ser ut är svårt att svara på, men man kan nog, med gott samvete, ge det demokratiska arbetet underkänt när valdeltagandet sjunker.
Sociala medier, analoga anslagstavlor och valambassadörer som delar ut information är delar av vad kommunen gjort inför valet berättar valsamordnare Sara Bredberg.
Om informationsarbetet inte nått ut till alla är något hon tror kan analyseras vidare.
– Jag tycker vi har haft många analoga ställen vi annonserat på för att nå en viss målgrupp och andra har vi nått på andra sätt. Vi får titta på vilka som inte nåtts och hur man kan kommunicera det så man når så många som möjligt i kommunen.
Valdeltagandet skiljer sig även åt i Järfällas valdistrikt.
På Söderhöjden i Jakobsberg finns områdena med det preliminärt lägsta deltagandet; Snapphanen, Tallbohov och i botten Nyberg med 46,7 procent. Alla tre områden har haft en minskning sedan 2018.
Skillnad i kommunerna
Forskning har tidigare påpekat att valdeltagandet brukar vara lägre i områden med lägre ”socioekonomisk status”. Det kan handla om lägre utbildningsnivå, inkomst eller att man inte vet hur det går till.
– Det kan vara svårt att veta hur systemet fungerar, mellan de olika nivåerna och vem som beslutar vad. Har man mindre förståelse för samhällets institutioner är det svårare att förstå vikten av demokrati, säger Zeth Isaksson.
Högst valdeltagande hittas i Viksjödistriktet Fastebol med 85,5 procent, sedan Viksjös Fjällen och Bolinder strand i Kallhäll-Stäket med 85,2 procent. Även här har valdeltagandet minskat sedan 2018.
Inte lokala frågor
Isaksson påpekar även att årets valrörelse har präglats av nationella frågor; som energifrågan, något som kan ha varit svårt att få ner på kommunnivå för att locka väljare.
– Det kan vara svårt för någon som bor i lägenhet i Järfälla att fatta vikten av kärnkraften i Skåne, att översätta nationella frågor till lokal kontext kan blir svårt för att få en koppling.
Kan långa köer till vallokalerna kopplas till valdeltagandet?
– Det kan mycket väl vara så, någon som inte har en stark koppling till demokrati som går och röstar kan ha sett att det var köer och struntade i det.
https://www.mitti.se/nyheter/sa-manga-rostade-i-jarfallavalet-i-ar/reprij!XVUUvEAhdDpcKYbEbnqlGQ/