Socialtjänstlagen är solklar: Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att en person som drabbas av våld i nära relationer får det stöd och den hjälp som de behöver. 

Men i Ekerö är problemet inte att se till att hjälp finns, utan att den når dem som behöver den. Våldet kan lättare upptäckas om bråken och slagen sker i lägenheter med tunna väggar och där det finns trappuppgångar och tvättstugor där grannar möts.

– Här är villorna stora och häckarna höga mellan husen. Det gör insynen liten, säger Anna-Riikka Törrönen som är verksamhetschef på individ- och familjeomsorgen i Ekerö kommun.

En ”skyddad verkstad” där brott kan begås utan att någon hör eller märker det, menar en utredningspolis som Mitt i har pratat med.

Men även en granne som misstänker att våld pågår kan dra sig för att anmäla det. Här bor många på samma plats länge, avskilt och med få grannar. Att anmäla sin oro och sedan behöva stå för det kan vara svårt, menar Anna-Riikka Törrönen.

– Vi införde en digital orosanmälan 2021 där man kan välja att vara helt anonym när man anmäler, och vi har sett en ökning av anonyma anmälningar sedan dess.

Våld på olika sätt

För den som själv utsätts för våld kan steget att söka hjälp också vara stort.

– Som våldsutsatt lever man ofta med mycket skam. Många tar på sig skulden för våldet och tänker att det är de själva som behöver förändras, säger Anna-Riikka Törrönen.

Dessutom kan våldet se ut på många olika sätt, som inte alltid är lika lätta att upptäcka som fysiska slag. Ibland handlar det om kontroll och svartsjuka, om en situation där ekonomin används som ett maktmedel eller där hot om våld ligger i luften, outtalat och ständigt närvarande. 

– Våld är allt som begränsar ens livsutrymme. Att allt livsutrymme är det någon annan som bestämmer över, säger Asiye Kosmaz, som är chef för vuxenenheten.

Individanpassat stöd

En del i våldets mekanismer är att det normaliseras. Det kan bidra till att någon som söker hjälp sedan backar, menar Hanna Zetterman, chef för öppenvården.

– Det är vanligt. Men det spelar ingen roll om du tagit kontakt fem gånger och sedan backat, vår hjälp och stöd finns kvar hela tiden, säger hon.

 Finns det barn med i bilden har socialtjänsten ett ansvar att se till att de varken behöver utsättas för eller bevittna våld.

– Ibland kan det krocka, att följa var kvinnan är i sin process kontra barnens behov. Men min erfarenhet är att vi lyckas jobba med det, så att kvinnan har förståelse för vad vi behöver göra, säger Hanna Zetterman.

Stödet som finns skiljer sig mycket från fall till fall.

I öppenvården erbjuds i första hand stödjande samtal, för både den som utsatts för våld och den som utövat det. Fem samtal får man direkt, utan biståndsbeslut.

Är läget akut och våldet kräver en plötslig flykt så finns det jourboenden, och sedan skyddade boenden. Dessa finns dock inte inom kommunen.

– Ekerö är en ganska liten kommun och då brukar det vara problematiskt att bli placerad här, för då är det lätt för den som man lämnar att hitta en, säger Asiye Kosmaz.

Finns ett mörkertal

I stället har kommunen avtal med boenden runt om i landet. Fanns mer resurser skulle varken detta eller något annat som socialtjänsten gör förändras.

– Det är inte en resursfråga. Vi har resurserna för att ge hjälp. Men vi når inte fram, säger Anna-Riikka Törrönen.

Antalet ansökningar som kommer in till socialtjänsten skiljer sig från siffrorna från Brottsofferjouren och de ärenden som polisen blir kallade till. 

– Så vi vet att det finns ett mörkertal. Vi vet att vi inte kommer i kontakt med alla de som är i behov av stöd och hjälp.

För att nå fler har socialtjänsten information om sitt arbete i broschyrer som ges till nya hyresgäster hos Ekerö bostäder.

Dessutom har de tagit fram visitkort med kontaktinformation som polisen delar ut när de kallas ut till akuta ärenden. 

– Men det är viktigt att veta att man får hjälp och stöd från oss utan att söka sig till polisen eller utan att behöva göra en polisanmälan, säger Anna-Riikka Törrönen.