Nöjda. Här på Dalvägen har kommunen gjort en lite mindre förhöjning och smalnat av till ett körfält, allt för att sänka hastigheten som tidigare var för hög.
Foto: Bengt Johansson
20201206231300
20240406121951
2020-12-06
23:13
2024-04-06 12:19
Hur kör Håboborna egentligen? Och hur funderar kommunen när det gäller hastighet, väghinder och övergångsställen?
– Vi tycker om att få in synpunkter, säger Lars Åhlander, planeringschef på Håbo kommun.
Nyligen berättade Mitt i om Monica Bergman som bor vid Tingshusvägen och hennes strid för att få till väghinder efter att bland annat haft påhälsning av fyra bilar i sin trädgård. Då berättade hon att hon fått svar från kommunen att alla i ”Bålsta kör för fort.” Vad säger Lars Åhlander om det påståendet?
– På vissa gator och sträckor så håller man en för hög hastighet, helt klart, men det är inget unikt för Håbo kommun. Efterlevnaden kunde absolut vara bättre, men statistiskt sett sker det väldigt få olyckor på de här små vägarna. Vi analyserar olycksstatistik som polisen och sjukvården rapporterar in. Vi har väldigt få olyckor och incidenter och ytterst få allvarliga olyckor på det kommunala vägnätet.
Kommunen gör egna trafikmätningar vart tredje år. Då mäter man på 38 olika platser i Håbo och analyserar sedan resultatet baserat på trafikmängd, fordonstyp och hastighet.
Egen radarutrustning
– Sedan några år tillbaka har vi köpt in egen radarutrustning och det är även för att kunna fånga in mindre gatunätet. Det är utrustning som vi kan flytta och det gör vi efter anmälningar. När folk har har synpunkter gör vi en mätning. Resultatet varierar. Ibland är det som de säger, en sämre efterlevnad och då har vi en trafiksäkerhetsplan som vi jobbar utifrån.
När kommunen gör sina mätningar har de givetvis inte någon rätt att stoppa eventuella fortkörare. Det är polisens uppgift och därför samarbetar man nära med myndigheten och har avstämningar vid ett par, tre tillfällen per år. Däremot kan man agera om det alltså visar sig att många kör för fort. Då kan situationen åtgärdas på olika sätt.
Begränsade av budget
– Titta gärna på Dalvägen, efter S-kurvan. I år har vi gjort en lite mindre förhöjning och smalnat av till ett körfält. Den är vi riktigt nöjda med, säger Lars Åhlander som säger att kommunen gärna vill höra från medborgarna om de anser att något är galet på just deras gata.
– Vi gör utredningar och vi lägger ofta in synpunkter i vår plan, om vi landar i att det är angeläget. Det är inte så att vi struntar i någonting. Vi tycker att det är bra och roligt om man hör av sig för då får vi inspel och det kan vara sådant vi inte har sett.
– De här frågorna är väldigt viktiga. Jag brinner mycket för det här, det gör vi alla, men vi är ju begränsade av en investeringsbudget och måste göra val utifrån vår trafikplan.
I den ingår bland annat att gång- och cykelvägar ska förbättras. Just cykelvägsnätet är något man arbetar mycket med.
Daniel Sjöberg
daniel.sjoberg@mitti.se
Farthinder används för att sänka trafikens hastighet på ställen där hög hastighet kan leda till allvarliga olyckor. Farthinder bör medföra så pass stor olägenhet att fordonsförare som kör i hög fart känner obehag.
Följande tre typer av farthinder är vanliga på enskilda vägar:
Gupp Sidoförskjutning (chikan) Hastighetspåminnare (digital skylt som anger fordons hastighet)
Fakta: Trafikverket
Lars Åhlander säger att boende kan ansöka om blomlådor att ställa ut på gatan för att sänka hastigheten.
När folk har har synpunkter gör vi en mätning
Nöjda. Här på Dalvägen har kommunen gjort en lite mindre förhöjning och smalnat av till ett körfält, allt för att sänka hastigheten som tidigare var för hög.
Foto: Bengt Johansson
Kontroll. Kommunen genomför också hastighetskontroller vilket kan leda till att vägsträckan förändras.
Foto: Mostphotos