Nyligen kom besked från länsstyrelsen hur de 1 795 nyanlända som Stockholms kommuner ska ta emot fördelas. För Ekerö innebär det att kommunen ska integrera och ordna bostad till 40 personer. När de kommer och om det blir större familjer eller ensamkommande vet inte kommunen.
Kommunstyrelsens ordförande Adam Reuterskiöld (M) tycker inte det tas hänsyn till kommunernas förutsättningar för den tilldelade andelen nyanlända.
– Vi i Ekeröalliansen har sagt att vi vill vara bäst på integration, men då krävs också att man ser till kommunernas möjligheter, säger han.
Han menar att de två år som kommunen får på sig att integrera nyanlända är för kort.
– Många av dem som kommer nu kommer från vitt skilda förutsättningar. Det var annorlunda tidigare årtionden då det kom folk från mer liknande förutsättningar som Balkan, Syrien och Afghanistan.
Svårt att hitta tolkar
En anledning är, enligt Reuterskiöld, stora språkförbistringar och att flera nyanlända kommer från länder med regionala språk, exempelvis Tchad och Mali, som det har varit svårt att hitta tolkar till.
Han påpekar även att han tycker det är svårt att planera när kommunerna inte vet hur de som kommer behöver bo.
– En familj på tio personer har andra behov av boende än om det är en person som kommer ensam, säger han.
Om kommunen anser att de inte har möjlighet att hitta bra bostäder till de nyanlända kommer de göra som 2016 och säga nej. Något som även andra kommuner gjorde. För Ekerös del blev hotet om en paus i mottagandet aldrig verklighet.
– Vi har samma inställning nu, säger Adam Reuterskiöld.
Han tycker att kommunen har gjort vad den kan för att stå redo.
– Sedan 2015 och 2016 har vi jobbat med vilka processer som krävs för att etablera sig. Det är bland annat att se till att alla går på språkträning och att de som ska arbetsträna kan göra det. Vi har även god hjälp av civilsamhället, men det kräver mer resurser när det handlar om kvotflyktingar med annan sociokulturell bakgrund, säger han.
Bostäder en utmaning
Oppositionsrådet Hanna Svensson (S) delar bilden av att bostäder är en stor utmaning för kommunen.
– Det är en stor frustration kring bostadssituationen och den måste vi bygga oss ur, säger hon.
Trots det ser hon flera saker som tyder på att kommunen kan lyckas integrera nyanlända.
– Vi har ett stort engagemang hos våra medborgare och en relativt homogen befolkning med mycket barnfamiljer. Många här har svenskt ursprung eller är väletablerade vilket gör det lättare att komma in i samhället och lära sig svenska.
Hanna Svensson tycker inte att en paus i flyktingmottagandet ska vara ett alternativ.
– När jag hör det undrar jag om de ens vill försöka, säger hon.