Ett stilla duggregn faller över Fornudden.Träden vid vikingagravarna är kala och på marken ligger torra löv, så trots kamouflageuniformen syns Jan Lönegren tydligt.

Han är en av de drygt 600 personerna som är med i Södertörnsbataljonen, den del av hemvärnet vars huvudsakliga upptagningsområde är Tyresö, Haninge, Botkyrka, Huddinge och Nynäshamn. De senaste årens oroligheter i världen har lett till en stor ökning av sökande till frivilligorganisationen och i och med Sveriges inträde i Nato vill de bli ännu fler.

Hemvärnets uppgift är att skydda, bevaka och stödja samhället i kris. Bland annat se till så andra förband kan utföra sina uppgifter på plats. Hemvärnets uppgifter skiljer sig beroende på hur området ser ut, så för Södertörnsbataljonen är det stort fokus på skärgården.

– Vi vill verkligen få in all den kunskap och förmåga som finns där ute, säger Jan Lönegren.

Jan Lönegren är 58 år och kommer vara kvar i Hemvärnet så länge fysiken tillåter. "Kanske tio år till. Det behövs ju personer som har erfarenhet och kunskap som det nya försvaret aldrig lärde sig."

Johannes Äng

Sveriges inträde i Nato ställer krav på det svenska försvaret, hemvärnet inkluderat. Jan Lönegren har den senaste tiden sett en förändring, där deras uppdrag blir mer flexibelt och uppgifterna blir fler. Framöver tror han att övningar med soldater från andra länder kommer bli vanligare, och de kommer i större grad ta emot, samverka med och hjälpa internationella trupper på plats.

– Vi får även mer avancerade stridsuppgifter, säger han.

Fler sökte efter Folk och Försvar

Jan Lönegren är samverkansbefäl och har varit med i hemvärnet sedan 2016, och en del av försvaret betydligt längre än så. Efter att ha gjort lumpen i slutet av 80-talet så utbildade han sig till reservofficer och senare kapten. Men när det svenska försvaret rustades ner så försvann engagemanget.

Tio år senare kände han att han ville få användning av sin utbildning och bidra till samhället, och gick med i hemvärnet.

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 fullkomligt flödade det in ansökningar till hemvärnet i hela Sverige, så även till Södertörnsbataljonen. De första två månaderna fick bataljonen in 680 ansökningar, jämfört med 17 stycken samma period året innan.

Det är för tidigt för att se om Nato-medlemskapet har påverkat antalet sökande. Men redan nu går det att urskilja en ökning efter överbefälhavaren Micael Bydéns tal under Folk och Försvars rikskonferens den 8 januari. Från då till den 14 mars i år fick bataljonen in 114 sökande jämfört med 48 samma period förra året.

Förändrad inställning

Utöver det ökande antalet sökande ser Jan Lönegren en förändring i inställningen gentemot hemvärnet.

– Sedan 2022 tas det mer på allvar och kommunerna är mer intresserade. Utöver det är det ju rätt många som är välövade med gedigen militärutbildning, sådana som jag, som har vaknat till och säger ja men fasen, nu måste vi göra något. Men vi skulle vilja ha in fler kvinnor.

Amfibiebataljoner verkar främst i kustnära områden. På grund av placeringen i skärgården har Södertörnsbataljonen en stridsbåt till sitt förfogande.

Johannes Äng

Personligen så ser han fram emot vad Nato-medlemskapet ska föra med sig.

– Ensam är inte stark, så är det bara. Sedan är det klart att det finns en exponering för att vi nu plötsligt är med i en klubb som är illa omtyckt av vissa. Men jag tror inte att det blir någon skillnad, vi har redan ansetts som det där ute.