Stadions tunnelbanestation är som en svalkande, blå grotta. I mitten av perrongen finns en stor regnbåge målad, en färgprakt som ofta fastnar på bild. Bakom den står konstnären Enno Hallek. Tillsammans med Åke Pallarp utformade han stationens konst som stod klart 1973.

– Jag har ofta avbildat regnbågar och solnedgångar. Jag växte delvis upp på en båt i Blekinge eftersom min familj var fiskare. Då såg jag väldigt mycket regnbågar och solnedgångar, så det kommer från min barndom.

Enno Hallek, 91, är fortfarande verksam som konstnär och medverkar bland annat i en utställning i Berlin i höst. Mitt i träffar honom vid den blommande bänk som han målade 1973 vid uppgången Karlavägen i Stadion.

Enno Hallek framför den blommande bänk han skapade 1973 vid uppgången Karlavägen i Stadions tunnelbanestation. Tillsammans med Åke Pallarp gjorde Enno Hallek konsten i Stadions station. Hans dotter Camilla, som då var åtta år, har målat två av blommorna på bänken.

Mikael Andersson

Två franska turister ber att vi flyttar på oss för att kunna fotografera bänken.

– Jag ser ofta hur människor fotograferar och tittar på konsten vi gjort här, det är väldigt roligt. Konsten i tunnelbanan har ju blivit lite av en turistattraktion.

Gjorde varsin uppgång

Åke Pallarp och Enno Hallek gjorde varsin ände av stationens uppgångar, samt varsin detalj på mitten.

Åke Pallarp, som var sportintresserad, gjorde uppgången vid Stadion. Till den hör bland annat klubbmärken från olika bandylag och konstverk av bokstäverna S och M som står för närliggande Stadion och Musikhögskolan.

– Jag gjorde uppgången Karlavägen. Vid den tiden hade jag ateljé vid Kungsträdgården och passerade ofta statyn på Karl XII där han pekar, därav det pekande tecknet.

Låg budget

1973 var Enno Hallek drygt fyrtio och redan etablerad konstnär. Att färdigställa konsten på stationen tog lite mindre än ett år och gjordes med en liten budget.

– Jag minns att det var kallt och att vi hade en hel del tidspress innan stationen skulle öppna. Ett par meter om dagen målade vi av den blå färgen.

Enno Hallek har gjort en del annan offentlig konst. Han står bland annat bakom verket "Greetings to the String Theory" i Lärarförbundets hus. När lokalen nu ska rivas kommer detsamma hända med konsten han skapat till platsen.

– Det roliga med offentlig konst är att arbeta med människorna och arkitekturen som finns på platsen. Men det är egentligen dumt att ägna sig åt det eftersom så mycket av hus och lokaler rivs och då även konsten. Vi får se hur konsten vid Stadion åldras.

Konstnärer debatterade saken

"Vi vill ha fest, glädje och färgprakt i tunnelbanan". Så skrev konstnären Vera Nilsson i brev till borgarådet Hjalmar Mehr 1955. Lite längre ner i brevet skrev hon: ”Låt oss få det i underjorden, katedraler under jorden! Varje hållplats ett sagoslott!".

Konsten i Solnas tunnelbanestation skapades av Anders Åberg och Karl-Olov Björk. En fond av röd och grön färg med olika väggillustrationer och tittskåp. I dem finns olika politiska tidsdokument från de frågor som debatterades i Sverige på 70-talet.

Mikael Andersson

Vera Nilsson och Siri Derkert var två av de konstnärer som debatterade att det skulle finnas konst i tunnelbanan. Något som de fick igenom till slut.

Att vi har konst i tunnelbanan är något som Marie Andersson intresserat sig för. Hon är auktoriserad Stockholmsguide sedan 1993 och har hållit guidade konstvisningar i tunnelbanan i drygt tjugo år.

– Jag tycker om aspekten att det är demokratiskt. Alla kan möta konst av god kvalitet i sin vardag och behöver inte ta sig till ett galleri.

Går det att sammanfatta konsten i tunnelbanan på något vis? 

– Jag skulle säga att varje station är väldigt unik. En viktig del av det är att konstnärerna själva valt hur de ska utforma konsten.

Fåglar på klipphyllan mellan plattformarna i Tensta station. Bakom konsten på stationen står Helga Henschen. På stationen finns även fler djurbilder och blommor samt texter och dikter på flera olika språk.

Mikael Andersson

Två olika teman kan Marie Andersson ändå urskilja bland konsten. Antingen så berättar konsten på något vis om platsen eller så går konsten helt emot platsen där den finns.

– Till exempel i T-Centralens blå linje. De stiliserade bladmålningarna som finns där har inget med stressen kring Sergels torg att göra.

Konst på 94 stationer av 100

Marie Andersson tror att de flesta har koll på att det finns konst i tunnelbanan. Hon tror dock att många tar den lite för given.

– För de allra flesta har den alltid funnits där. Jag upplever att det finns ett större intresse för den hos turister än hos stockholmarna. Vi borde tänka mer på att det är rätt fantastiskt att vi har allt det här runt omkring oss. 

Konsten i Solnas tunnelbanestation skapades av Anders Åberg och Karl-Olov Björk. Bland annat glesbygdspoltiken, miljöförstöringen och skogsavverkningen gestaltas i Solnas tunnelbanestation.

Mikael Andersson