Det är en varm dag i juni. Den stora korsningen mitt i staden är avstängd för biltrafik under några timmar mitt på dagen. Här trängs i stället hungriga lunchgäster mellan foodtrucksen.
Du köper din lunch och sätter dig i din hybridbil, sätter på bältet och kör i väg. När du närmar dig en förskola sänks bilens hastighet utan att du behöver trampa på bromsen.
Du kör vidare och plötsligt slår bilen om från bensindrift, till eldrift. Återigen utan att du själv agerat.
Så här kan Stockholms stad fungera i framtiden. Med hjälp av geostaket kan staden tvinga bilister att göra rätt, välja andra vägar och byta från fossilt bränsle till eldrift.
Digital styrning
Geofencing, eller geostaket, är ett digitalt verktyg som kan användas för att begränsa till exempel trafiken.
Tekniken har funnits länge, men inte använts på det här sättet. Efter terrordådet på Drottninggatan i april 2017 meddelade regeringen att man skulle starta ett projekt för säkrare och mer hållbara städer, med hjälp av geostaket som skulle begränsa vilka fordon som kunde köra var.
Göteborgs stad, Stockholms stad, Scania, Veoneer, Volvo Cars och Volvo Group deltar i samarbetsprojektet, som drivs av Trafikverket.
Stadens bilflotta
I december 2018 lade Trafikverket fram en handlingsplan för att i större skala införa geostaket i större städer.
Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP), gick något år senare ut och sa att han ville att alla Stockholm stads egna bilar skulle styras av geostaket redan under 2021, men så har det inte blivit. Ännu. Varken tekniken eller juridiken är inte riktigt där, men Daniel Helldéns vision finns kvar.
– Med geofencing är det inget snack om saken, man följer reglerna. Det skulle göra att vi skulle kunna utforma staden på ett helt annat sätt. Staden skulle bli renare, mer för stockholmarna, säger han.
– Min vision är att alla personbilar och lastbilar har den här funktionen, håller hastighetsgränserna. Att de inte kör på de gator där de inte får köra och så vidare.
Fotgängare styr hastigheten
Det pågår en rad testverksamheter i staden. Bland annat genomförs ett projekt på Hornsgatan och Torkel Knutssongatan.
Försöket går ut på att testa dynamisk hastighetsreglering. Här vill man kunna styra trafiken utifrån hur många trafikanter som rör sig i området.
Sensorer mäter flödet av fotgängare, och när det överstiger en viss nivå sänks fordonens hastighet till 20 kilometer i timmen. I testet ingår fem tunga lastbilar som kör varutransporter i området.
Men det handlar inte bara om att få tekniken att fungera som man vill. Till exempel behöver man få de digitala staketen att överensstämma med den fysiska verkligheten. Ett digitalt hastighetsstaket måste börja gälla på exakt samma plats som den fysiska skylten står.
– Skiljer det 30 meter blir det problematiskt. Vad är det då som gäller?, säger Robin Billsjö, tillförordnad enhetschef på trafikkontoret.
Stora utmaningar
Robin Billsjö ser hur geostaket skulle kunna bli en viktig del av staden, men det finns stora utmaningar. Bland annat kvarstår ett arbete med hur staden ska hantera den information man får in från bilarna. I dag finns det enligt Robin Billsjö inte så många företag som erbjuder lösningar för geostaket.
Så hur långt skulle du säga att vi kommit?
– Eftersom det är oklart hur långt vi ska, är det svårt att svara på hur långt vi kommit.
David Hjertén, 32, med barnen Frans och Filippa:
– Ur ett säkerhetsperspektiv absolut. Men det känns lite märkligt att släppa kontrollen över bilen. Men jag kanske bara ska lägga mig platt, för ur ett större perspektiv är det nog bra. Absolut.
Ulla 74, Lisbeth, 76:
– Tycker det ska införas på alla elsparkcyklar! Visst är det bra om det förhindrar höga hastigheter. säger Ulla.
– Samtidigt kan man ju undra varför folk som har körkort inte kan köra som man ska. Men kan man med den här tekniken rädda liv, då är det bra, säger Lisbeth.
Anders Engström, 38:
– Det känns ju väldigt hightech och kommer väl kräva en viss teknik. Det låter också lite konstigt... men om det kan rädda liv och miljö är det ju såklart bra.