Gissningarna om vad det skulle kunna vara var många när en läsare ringde till Mitt i och frågade vad som egentligen hänt med 13 träd på Järvafältet, som står i en klunga vid motionsspåret ett par hundra meter från Husby gård. Alla har fått barken utkarvad i ganska gedigna remsor, knappt en meter ovan markhöjd.

– Jag tycker det ser lite märkligt ut, man undrar ju verkligen vad som hänt. Det känns inte som att det är bra för träden direkt, säger läsaren, som vill vara anonym.

Det var för ungefär en månad sedan som han upptäckte förändringarna på träden, under sin dagliga promenad över fältet.

– Jag går ju rätt mycket här, men har aldrig stött på fenomenet innan. Jag hörde av mig till stadsdelen flera gånger för att fråga, men fick ingen återkoppling. Då blir man ju ännu mer nyfiken, vad handlar det här om? undrar läsaren.

Långsam död

När Mitt i slutligen får tag på rätt person visar det sig att teorierna om konst och ritualer går bort. Bodil Hammarberg, projektledare och landskapsarkitekt på trafikkontoret, berättar att träden, som är aspar, har ringbarkats.

– Det är en åtgärd som man gör när man vill ta bort träd. Det här gör att träden inte kan försörja sig med vatten och näring, de utarmas långsamt på några års sikt. Till slut dör de, säger Bodil Hammarberg.

Ringbarkningen är en metod för att träden ska dö långsamt.

Stefan Källstigen

Det hela må låta brutalt, men det görs av en god anledning, lovar hon.

– Det är för att andra viktiga växter ska kunna ta plats. Vi har ett väldigt överskott av asp på Järvafältet, och det är en väldigt invasiv art. De förhindrar annan växtlighet, och det vill vi ju inte. Vi vill ha en varierad vegetation med lägre buskar, högre träd och andra växter, men aspen tar ofta över, säger hon.

Aspen hämnas

Att bara fälla träden går inte. Då ger de nämligen tillbaka.

– Då hämnas aspen. Den skjuter upp massa rotskott med småaspar från rotsystemet, och det bidrar till ännu mer spridning av arten. Vi vill inte ha massa aspungar, säger Bodil Hammarberg.

Ringbarkningen görs med en yxa. Och sedan dröjer det några år innan träden försvinner.

– Man följer träden noggrant, och när de börjar dö tas de ner. Vi får inte använda gifter på fältet, vilket är väldigt bra, så det här är den absolut mest skonsamma metoden, säger Bodil Hammarberg.