Jimmy Andersson, naturreservatsförvaltare och Annelie Björsell-Keiller, parkingenjör, jobbar med att stärka naturområdena i Enskede-Årsta-Vantör.
Mimmi Epstein
Varför klipper kommunen inte gräset längre? Varför lämnas högar med sly och grenar utan att fraktas bort?
Det kan bero på stadens arbete med biologisk mångfald. I det ingår nämligen att skapa miljöer för att gynna insekter, svampar och andra mikroorganismer, och det kan för ett otränat öga se ut som "slarv".
En gråmulen februaridag möter Mitt i parkingenjören Annelie Björsell-Keiller och naturreservatsförvaltaren Jimmy Andersson i Rågsved för en promenad.
– Vi har till exempel nyligen ställt om från bruksgräs till slåtteräng här. Det gör att det blir en blommande ängsyta där pollinatörer trivs, säger Annelie Björsell-Keiller och pekar på ett område mellan Rågsvedsvägen och Huddingevägen, där gräset tidigare klipptes regelbundet.
– Det är ingen yta där folk brukar ha picknick, så den passade bra.
Särskilt betydelsefulla stråk
Byggtakten är intensiv i söderort, och bara i Hagsätra och Rågsved planeras minst 3000 bostäder, service och stärkta centrum fram till 2035. Där finns också Rågsveds naturreservat och Hagsätraskogen som blev naturreservat för snart två år sedan. Dessutom är området, Rågsved-Hagsätrastråket, ett av elva stråk som pekas ut som särskilt betydelsefulla i stadens åtgärdsprogram för biologisk mångfald.
– Det ska fungera som ett styrdokument, med konkreta förslag på hur stadsdelarna kan jobba med biologisk mångfald på de olika platserna. Till exempel använder vi mycket död ved för att göra miljöer där insekter och svampar trivs – i stället för att frakta den till en tipp där den bränns, säger Jimmy Andersson och visar en "högstubbe".
Utpekade platser i Skarpnäck, Farsta och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelar.
Stockholms stad
Det vill säga ett dött eller sjukt träd som har kapats från toppen och numera fungerar som en mat- och boplats för bland annat insekter och fåglar.
– Den uppskattas av hackspettar och starar, till exempel, säger Jimmy Andersson.
140 000 bostäder
Förutom Årsta-Enskede-Vantör omfattar åtgärdsplanerna även Skarpnäck och Farsta. Liknande finns för alla stadsdelar i staden.
– Det är extra viktigt nu när det byggs så mycket och gröna områden försvinner, säger Annelie Björsell-Keiller.
Stadens mål är att bygga 140 000 bostäder till 2030, och förslagen för att öka biologisk mångfald kan användas för att kompensera i samband med exploateringar när grönområden krymper eller försvinner. Men stråken i åtgärdsförslagen är inte fredade. Om staden beslutar om ett bygge i något av dem får miljöförvaltningen och stadsdelarnas parkingenjörer försöka kompensera för den grönska som försvinner.
– Områdena har höga naturvärden och bör bevaras, men det finns inga garantier, säger Annelie Björsell-Keiller.
Liten ordlista
Faunadepå: Grova trädstammar i hög, som lockar till sig arter som trivs i död ved.
Mulmholk: En låda liknande en fågelholk men avsedd för insekter, fylls med löv, sågspån och annat. Lådan ska efterlikna förhållandena i en trädhålighet.
Högstubbe: Tre–fyra meter hög stubbe som är en fin matplats för insekter, svampar och fåglar som behöver död ved.
Trädruin: Döda grenar och delar av stammen på ett träd kapas. Syftet är ofta att rädda ett halvdött träd.
Ekodukt: En brokonstruktion med vegetation som hjälper vilda djur att ta sig över barriärer som vägar eller järnvägsspår. Om den är anpassad för både människor och djur kallas den sociodukt.
Torrbacke: En typ av torr och mager ängsmark.
Källa: Naturhistoriska museet, Naturskyddsföreningen, Wikipedia
7. Högdalen-Hagsätra-Örbystråket
Länkar samman Rågsveds naturreservat med de norra delarna av Hagsätraskogens naturreservat.
För barrskogsmesar och vedlevande insekter föreslås faunadepåer, högstubbar och trädruiner.
Friställning av gamla träd och uppsättning av mulmholkar för att gynna ekar och vedlevande insekter.
Vid lågpunkter och fuktiga öppna marker finns förutsättningar att anlägga "småvatten" som gynnar groddjur och trollsländor.
Längs med Magelungsvägen i områdets västra delar kan en växtvägg både gynna vilda pollinatörer och samtidigt minska buller för boende och besökare.
Källa: Miljöförvaltningen
2. Årsta-Enskedestråket
Ska binda samman Årstaskogens naturreservat med Årstafältet och Hemskogen i Enskede.
I naturreservatet och söderut föreslås plantering av ek och tall, samt faunadepåer, högstubbar och trädruiner.
Fokus för Årstafältet är att gynna barrskogsmesar, pollinatörer och vedlevande insekter. Till exempel genom att sätta upp insektshotell.
Över Huddingevägen planeras en gång- och cykelbro, den föreslås utformas som en sociodukt.
I Vårflodsparken vill man anlägga ängsytor och plantera pollinatörsvänliga växter. I parken kan stora mängder vatten ansamlas vid skyfall, och exempel på åtgärder man kan göra där är att anlägga regnbäddar, skapa en våtmark eller utforma en torrfåra där vatten kan samlas. Både för att minska översvämningsrisken och för att gynna groddjur och pollinatörer.
För att stärka barrskogssambandet mellan Årsta och Hemskogen kan enstaka tallar planteras.
Källa: Miljöförvaltningen
8. Högdalstopparna-Rågsvedsstråket
Binder samman Majroskogen i nordost med Fagersjö och Rågsveds naturreservat i sydväst.
Högdalstopparna är ett betydelsefullt område för många fåglar och olika pollinatörer. Där föreslås till exempel plantering av pollinatörsvänliga växter, sandmiljöer samt torrbackar.
I andra öppna miljöer finns förslag om att anlägga ängsytor, insektshotell samt nyplantering av ek och tall.
För att länka samman Rågsveds naturreservat och Högdalstopparna har två ekodukter föreslagits: dels över järnvägsspåret och dels över Magelungsvägen.
Källa: Miljöförvaltningen
9. Rågsved-Hagsätrastråket
Länkar samman Rågsveds och Hagsätraskogens naturreservat samt ska vara en "buffert" mellan naturreservaten och bebyggelsen.
Domineras av barrskog men är även ett ekområde med höga naturvärden. Där det finns mycket ek är friställning av träd en viktig åtgärd. Kan kompletteras med mulmholkar.
Öppna gräsytor kan omvandlas till ängsytor eller kompletteras med plantering av buskar med blommor och bär.
Intill Huddingevägen finns öppna gräsytor. Där kan pollinatörsvänliga växter planteras för att möjliggöra spridning över vägen.
Källa: Miljöförvaltningen
