Solna ska bli klimatneutralt och sopsortering är en viktig bit på vägen.
Men staden uppmuntrar inte till återvinning, anser Gerdt Lundeberg.
Han bor i ett flerbostadshus i Ingentingområdet. I hans förening sorterar de allt från matavfall till elskrot.
Den 1 januari höjde Solna stad avfallstaxan och ändrade systemet för hämtning, fick föreningen veta per post i mitten av februari. För dem betyder det en rejäl kostnadsökning.
– En ökning med 116 procent, säger Gerdt.
Tidigare vägdes föreningens hushållsavfall och de betalade endast för det som åkte till förbränning. Det sporrade grannarna att sortera noga.
Fast avgift
Med nya taxan införs en fast grundavgift, för Gerdt och grannarna cirka tusen per hushåll och år.
Därpå läggs tömningskostnader utifrån hur ofta avfallet hämtas, i deras fall var fjortonde dag.
Sopnotan från staden för 2021 landar på cirka 114 000 kronor för de 90 medlemmarna i föreningen.
– Med det nya systemet kan vi fylla upp behållarna för hushållssopor med plast, kartong och annat brännbart, eftersom vikten inte spelar någon roll för kostnaden. Solna tar helt bort incitamentet att sortera, menar Gerdt.
Men från stadens sida menar man att den nya taxan är mer rättvis.
Det gamla systemet, som byggde på typ av kärl och där vissa fick soporna vägda och andra inte, ansågs både ologiskt och orättvist. Med en fast grundavgift fördelas kostnaderna mer jämnt mellan Solnaborna, menar staden.
Kompost kostar
Staden börjar också ta betalt för att hämta matavfallet, de bruna påsarna, som hittills har hämtats gratis.
För Gerdt Lundebergs förening betyder det cirka ytterligare 8 000 kronor per år.
Han tror att det nya systemet, på tvärs med stadens mål om ökad återvinning, kan göra Solnaborna mindre benägna att sortera.
– Politikerna vill att vi ska vara miljömedvetna medborgare men agerar som att det inte spelar någon roll om vi sorterar eller inte. De måste återgå till det gamla systemet som faktiskt uppmuntrade till återvinning.