I slutet av maj damp ett brev ner hos anhöriga till dem som bor på Solberga vård- och omsorgsboende. Där stod att Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning planerar att lägga ner boendet i slutet av året.
Brevet sände kalla kårar längs ryggraden på många.
– Det var en riktig käftsmäll. Det är skadligt att flytta på dementa. De förlorar sin förankring i tillvaron. Jag ligger sömnlös om nätterna sedan jag fick reda på det här, säger Anne-Marie Tibblin.
Hennes 80-årige make lider av aggressiv alzheimers, och hon är extremt orolig för hur han ska reagera på ett flytt. Det är hon inte ensam om. Mitt i träffar henne och flera andra anhöriga utanför demensboendet, som ligger intill Solbergaskogen.
– En flytt innebär både ny personal och en ny miljö. Det innebär en stark oro för en person som är dement, säger Bernice Porter Litzing, som har sin 77-årige make på boendet sedan hösten 2018.
Högt betyg till boendet
I Socialstyrelsens enkätundersökning får Solberga vård- och omsorgsboende högst betyg av alla fyra demensboenden i Hägersten-Älvsjö. 95 procent är "sammantaget nöjda". Ändå tycker stadsdelsförvaltningen att de finns goda skäl att lägga ner det. Motiveringen är att boendet är slitet, har otidsenliga korridorer och saknar kokmöjligheter på rummen, vilket är ett standardkrav i dag.
Dessutom är bara 66 procent av de 99 platserna fyllda, en situation som uppstått under coronapandemin.
– Tomma platser kostar pengar. 2020 lade vi drygt 10 miljoner kronor på tomgångshyror vid våra vård- och omsorgsboenden och servicehus. De pengarna vill vi använda till att utveckla våra verksamheter, säger äldreomsorgschefen Marja Kammouna.
Hon betonar också att fastighetsägaren Hemsö aviserat en hyreshöjning och dessutom vill att stadsdelsförvaltningen tar över underhållsansvaret för lokalerna. Den kostnadsökningen är man inte beredd att ta.
Gemensam flytt
Förvaltningens förslag är att flytta de boende till andra demensboenden som också har tomma platser. I stadsdelen är det Fruängsgården, Axgården och Axelsbergs sjukhem.
– Jag inser att det är en påfrestning och förstår de anhörigas oro. Men vi ska försöka se till att de boende får behålla sina grannar så att omställningen blir mindre, säger Marja Kammouna.
Men de anhöriga låter sig inte lugnas. De lyfter bland annat fram hur kunnig och omtyckt personalen i Solberga är och att många jobbat länge på boendet, vilket är en trygghet för de dementa.
– Min 95-åriga mamma har inte blivit sämre under de tre år hon bott här och det beror på den fina vården, säger Anna Selin.
Brev till politiker
Tillsammans med sin bror har Anna Selin skrivit ett brev till stadsdelsnämnden, äldreborgarrådet Erik Slottner, socialborgarrådet Jan Jönsson och kommunstyrelsens ekonomiutskott. I brevet vädjar de för boendet.
– Det här är ett förslag som bara tar hänsyn till finanser, inte till de boende. Dessutom blir befolkningen äldre och då blir de dementa också fler, säger hon.