Under hösten börjar inflyttningen i ett annorlunda boende på Södermalm. I Stockholmshems nyrenoverade hus vid Ansgariegatan blandas en rad boendeformer – studentlägenheter, vanliga hyresrätter, 55-pluslägenheter och lägenheter där alla delar på kök och dusch.
På suterrängplanet finns ett allrum med kök, tv-rum, gym, arbetsplatser och delningsförråd. Dessutom finns tillgång till cykel- och bilpool.
Veckan innan de nya hyresgästerna ska flytta in är det fortfarande en etta ledig som är öppen för visning. Tidigare visningar har varit så populära att köerna in har gått runt knuten. Den här regniga dagen är det inte lika många som hänger på låset – men några har trotsat vädret.
– Jag har längtat efter ett annat sätt att leva – mer hållbart och i ett socialt sammanhang utanför mitt yrke och att vara förälder. Att finnas till för andra i huset. Jag upplever att vi lever ålderssegregerat och här finns chansen att vara social med människor i alla åldrar, säger en kvinna.
Lage Bergström spelar i bandet Beat Poet Society och var på 1970-talet trummis i Eldkvarn. Anna-Bella Munter var med i ursprungliga uppsättningen av Hair på Scalateatern 1968.
Malin Lövkvist
Nyfikna på andra sätt att bo
Det är en fin och ljus etta som visas, konstaterar Anna-Bella Munter och Lage Bergström.
– Jag såg annonsen och tyckte det lät intressant. Delandet är ett bra tänk, säger Anna-Bella Munter.
En flytt hit är dock inte aktuell för de två. De kikar mest in av nyfikenhet, för att se vad marknaden har att erbjuda. Lage Bergström gillar det sociala upplägget – och tycker det är fint att generationer blandas.
– Jag tror att ensamhet förkortar livet, säger han.
För att Lena Jerrewing ska flytta in till stan krävs ett boende av den här typen. Här är hon i husets allrum.
Malin Lövkvist
"Tände på alla cylindrar"
Nere på gatuplan kikar Lena Jerrewing på allrummet. Här finns delat kök, arbetsplatser, gym och tv-rum.
– Jag har bott i hus i 23 år men har funderat på att flytta. Så såg jag det här och det tände på alla cylindrar. Gemensamhet och hållbarhet tilltalar mig.
Hon uppskattar det hon sett, att bo med andra och att ta gemensamt ansvar för de allmänna ytorna. Samtidigt tycker hon det är bra att det inte är ett uttalat kollektiv.
– Man måste inte ha matlag. Det finns inget tvång. Ska jag flytta in till stan är det här jag vill bo.
Elsa Hellström, kommunikatör på Stockholmshem.
Malin Lövkvist
Stort intresse
Att de 36 lägenheterna vikts till olika boendeformer är för att få blandade typer av grannar.
– Det är viktigt att de som ska bo här är på det klara med att det här huset inte är som andra hus. De som flyttar hit måste vilja bo i en gemenskap, bidra till en trivselkultur och vara en aktiv granne, säger Elsa Hellström, kommunikatör vid Stockholmshem.
Intresset har varit stort – 12 000 intresseanmälningar trillade in när annonserna lades upp på Bostadsförmedlingen.
– Det är jätteroligt och det ska bli spännande att se hur folk kommer att trivas.
Här finns ett delningsförråd där hyresgäster kan lämna och dela på till exempel verktyg. Stockholmshem har utrustat det med lite grundläggande saker.
Malin Lövkvist
Råda bot på ensamhet
Huset har renoverats med hållbarhet i fokus och med parollen att man här kan bo själv, men inte ensam.
– Det finns mycket ensamhet i Stockholm. Det här är ett sätt att råda bot på det.
Ett rum i delningslägenhet kostar cirka 4 400 kr i månaden, och en ”vanlig” lägenhet på tre rum och kök kostar cirka 10 500 kr. I hyran för alla lägenheter, oavsett typ, ingår tillgång till de gemensamma utrymmena.
För dem som tackat ja till bostad i huset har kötiden varierat mellan 14 och 26 år beroende på boendeform och lägenhetens storlek.
Sara Ilstedt, KTH
Pressbild
"Fler kollektivboenden i framtiden"
Att dela på gemensamma utrymmen i flerbostadshus är knappast någon ny idé. Redan på 1930-talet fanns kollektivhus i Stockholm med allt från matlag till barnomsorg, men de senaste decennierna har intresset varit svalt. Åtminstone bland byggherrarna.
– Bostadsbranschen är väldigt traditionell. Man håller sig till ett koncept och är lite rädd för att testa nya saker. Under lång tid har normen varit att alla hushåll ska ha en egen lägenhet, de senaste 20 åren har man inte ens byggt studentkorridorer, säger Sara Ilstedt som forskar om design och hållbarhet på KTH.
Den senaste tiden har det dock börjat hända saker. Och att det händer just nu beror på två sammanfallande trender, menar Sara Ilstedt.
En handlar om hållbarhet. Genom att dela på utrymmen kan man minska både byggkostnader och klimatavtryck. Dessutom kan det bli mer socialt.
– Det finns en efterfrågan på de här mötesplatserna, och det hänger ihop med att vi har en ökande ensamhet, inte bara bland äldre utan även bland yngre människor.
Hellre leasing än köp
Parallellt med detta har tjänstesektorn ökat snabbt.
– Inom industrin har man länge pratat om att man kan sälja sina produkter som tjänster, till exempel genom leasingavtal. Nu har bostadsföretagen börjat snegla på detta, att man inte bara hyr ut en bostad utan ett helt paket där man har tillgång till massor av tjänster.
Co-living har blivit ett kommersiellt begrepp även i Sverige. Ofta är det lite lyxigare hus med hotell-liknande faciliteter, som vänder sig till en ung målgrupp med höga inkomster i Stockholms innerstad. Men det kan också handla om att hålla nere hyror och dela på saker som bilar eller cyklar, berättar Sara Ilstedt.
Co-living behöver inte heller vara begränsat till nyproduktion.
– Ansgariegatan på Södermalm är ett bra exempel på hur man kan bygga om en äldre fastighet. Det tror jag att vi kommer att se mer av. Speciellt i miljonprogramsområdena.
Positiva exempel, där man kan visa att det inte behöver bli dyrare, är viktiga för att driva på utvecklingen, menar Sara Ilstedt. Anpassning av lagar och regler behövs också.
– Allt från brandskyddsregler till besittningsskydd utgår från att varje bostad är ett hushåll. Vårt nästa forskningsprojekt handlar om att samla beslutsfattare och titta på vad som behöver förändras.