Göteborg

Att påstå att utbildningen sitter i väggarna i Gamla Redbergskolan är en underdrift. Vuxenskolan har fyllt hela kåken på Örngatan 6 med klassisk folkbildning; studiecirklar, kurser, föreläsningar, kulturarrangemang och så vidare med mera. Det är en strid ström av människor redan under morgontimmarna, fiket är halvfullt, alla hejar glatt på varandra och lektionssalarna på bottenplan fylls på allteftersom vi letar oss upp till våning fyra.

Här möter vi Peter Hjelm, ansvarig för att leda Vuxenskolans riksomfattande projekt rörande nationella minoriteter som i dagsläget omfattar 12 personer. Med flaggskeppet väl förankrat i Göteborg.

Satsningen på de nationella minoriteterna startade redan 2021 och bestod till en början att erbjuda kurser i Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, jiddisch, romani och meänkieli. 

– Men nu har vi breddat verksamheten och arbetar med flera konstnärliga kulturarv kopplat till de nationella minoriteterna – hantverk, drama och kulturarrangemang. I förlängningen är planen att kunna vara ett riktigt kulturhus för just minoritetsgrupper, en plats att utforska sina rötter, språk och intressen, säger Peter Hjelm.

"Målet är att hitta långsiktiga sätt att stärka folkbildningen och samtidigt fortsätta vara en positiv plats där deltagare och anställda utvecklas. En plats där en vill vara helt enkelt", säger Peter Hjelm. Här står silversmide på schemat.

Markus Andersson

En trygg zon

Antti Yliselä, chef för Vuxenskolan Göteborg, är helt inne på samma linje:

– Vi vill inte skapa en plattform eller mötesplats för någon "annan" utan vi vill vara en trygg zon för alla, med verksamhet för både minoritetsgrupper och det så kallade majoritetssamhället. När vi hittat en gemensam kulturell bakgrund kan människor mötas där, det kan vara romskt silversmide, möbelsnickeri på finska eller samiskt konsthantverk… Då spelar det ingen roll vem du är eller var du kommer ifrån, och det är så vi når den breda publiken.

– På så sätt bygger vi också broar mellan människor. Oavsett om du är nyfiken på att lära dig om våra nationella minoriteter eller om du själv tillhör en minoritetsgrupp, så ska det här vara en självklar plats att mötas på, säger Peter Hjelm.

Diskussioner förs redan med Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, om en hållbar framtida organisation och olika samarbetsformer.

Möter förändringarna

Det finns flera anledningar bakom de påbörjade och planerade satsningar, som inte bara berör Vuxenskolan. Landets studieförbund står inför omfattande förändringar; nya administrativa direktiv, förändrade statsanslag och förstärkt profilering av de enskilda förbunden, är blott några av de förändringar som väntar efter årsskiftet. 

Just kraven på tydligare profilering är Vuxenskolans sätt att möta framtiden redan nu och fyra profilområden är beslutade – landsbygder, funktionsrätt, integration och föreningsliv.

– Vi har arbetat intensivt de senaste åren med att ta fram en egen profil. Ett systematiskt arbete som skapat kontinuitet och nu banar väg för vårt arbete med ett kulturhus – och ett framtida medborgarkontor – med nationella minoriteter i fokus, säger Antti Yliselä, som liksom flera andra inom förbundet lokalt också tillhör en av våra fem nationella minoriteter.

Främjar folkhälsan

Folkbildningen i sig har över hundra år på nacken och är en på många sätt unik utbildningsmetod. Att till exempel lära sig språk tillsammans genom samtal och hantverk är en pedagogisk tradition som är viktig både för samhället och för individen.

– Grunden i folkbildningstanken är den fria viljan, lusten och längtan efter att både få ny kunskap men också att dela med sig av sin egen, säger Antti Yliselä. 

– I slutändan handlar det om folkhälsa, att främja densamma och förebygga ohälsa och isolering. Att vuxna människor kan lämna det vardagliga, lämna hemmet för en stund och samlas i grupp och göra något de själva vill. Få möjlighet att möta andra, nya kompisar med gemensamma intressen och fokusera på det tillsammans.