1911 var det spett och handkraft som gällde när arbetarna satte igång med bygget av Stadshuset. Teglet gjordes för hand, för att byggnaden skulle se äldre ut än den var, och tegelstenarna bars av arbetarna till bygget.

I 12 år höll man på. Innan man den 23 juni 1923 kunde inviga det som idag är Stockholms Stadshus. Under pompa och ståt intogs taklagsölet i Blå hallen, medan gästerna kunde titta på ett Allegoriskt festspel av Sigfrid Siwertz.

SLIT. Många mankrafter gick åt till att flytta stora stenblock. Här var enda hjälpen spett och handkraft 1916.

SLIT. Många mankrafter gick åt till att flytta stora stenblock. Här var enda hjälpen spett och handkraft 1916.

Stadsmuseet/okänd fotograf

Hundraåringen som inte försvann

I år är det alltså hundra år sedan en av landets mest kända byggnader invigdes. Sedan dess har allt från kungligheter till tjänstemän festat, jobbat och så gott som levt i de vackra rummen och salarna.

Men vilka var de människor som under tolv år byggde huset?

Murarskjortor och vattenpass

I en utställning på Stadsmuseet får vi veta just det. Från den 23 januari går det att se, läsa och lyssna på historier om murarna som arbetade med vattenpass och lod i sina randiga murarskjortor. Om tegelbärarna, som bara med hjälp av enkla verktyg som rep, kånkade tegelstenarna på ryggen. Och om arkitekterna som med penna och vattenpass tog fram alla de ritningar som ligger till grund för byggnaden.

TUNGT. Tegelbärarna var de som bar stenarna till bygget. De hämtade en stapel med tegelstenar som de bar på ryggen med hjälp av rep, kätting och stropp. Totalt väger husets alla tegelstenar femtiosextusen ton.

TUNGT. Tegelbärarna var de som bar stenarna till bygget. De hämtade en stapel med tegelstenar som de bar på ryggen med hjälp av rep, kätting och stropp. Totalt väger husets alla tegelstenar femtiosextusen ton.

Bror Ericson

Utställningen Vi som byggde Stadshuset pågår fram till den femte november 2023.