Virusforskare. Målet med Anna Smed Sörensens forskning är att förhindra att den inflammation, som uppstår när kroppen försvarar sig mot corona-viruset, ska skada hjärta, lungor och njurar. Foto: Claudio Britos

Därför slår coronaviruset så olika

Varför får en del covid-sjuka knappt några symtom, medan andra blir svårt sjuka, och till och med dör? Svaret kan finnas i hur en viss liten cell förmår hålla immunförsvaret i schack.

  • Publicerad 05:49, 26 okt 2020

Det är en gåta att en i familjen kan bli svårt sjuk och en annan milt sjuk.

Anna Smed-Sörensen och hennes forskargrupp vid Karolinska institutet ägnar sig åt virusinfektioner och inflammatoriska sjukdomar i lungorna. Det har de gjort i tio år.

– Vi vill förstå varför det är så stor skillnad i sjukdomsgrad hos influensapatienter trots att de är infekterade med samma virus, säger hon.

Så kom corona-pandemin.

SARS-CoV-2 orsakar ofta just inflammationer i lungorna. Och hur hemsk sjukdomen än är: för en immunolog är det bingo att få arbeta under århundradets pandemi.

Hade allt på plats

Fast riktigt så skulle Anna Smed-Sörensen inte uttrycka sig.

– Vår frågeställning för influensa var högst relevant också för corona. Och med den pågående studien hade vi allt på plats, säger hon.

Nu försöker de ta reda på varför en del blir dödssjuka i covid-19, medan andra knappt har några symtom alls.

Studerar 160 patienter

I studien tar de blodprover men också prover långt bak i näshålan på 160 personer med covid-19, som varit inneliggande på Karolinska universitetssjukhuset eller sökt vård på närakuten.

– Det är ju via luftvägarna som viruset kommer in, och det är där som kroppen först ska hantera viruset.

Några av de 160 är också familjemedlemmar till dem som sökt vård. De har testats positivt men haft lindriga eller inga symtom.

Immunförsvar löper amok

När viruset kommer in i luftvägarna ska immunförsvaret kicka igång, för att stoppa infektionen.

En del i immunförsvaret som forskargruppen specialstuderar är de myeloida supressorcellerna. De reagerar snabbt och trycker tillbaka t-cellerna, som är specialiserade på att känna igen, och attackera, virusinfekterade celler.

Låter som en dålig egenskap. Om det inte vore för att cellerna kan löpa amok och döda alla möjliga celler i sin väg.

– Det här är ett nytt virus och kroppen reagerar på något som är okänt. Det kan bli en felreglering i immunsystemet, det gasar på för mycket.

Laboratorium. Anna Smed Sörensens team analyserar prover från 160 patienter för att se hur immunförsvaret agerat hos dem. Foto: Claudio Britos

Drar i bromsen

Ju sjukare patient, desto högre nivåer av myeloida supressorceller, som så att säga försöker dra i bromsen.

Frågan är nu om ett kraftfullt immunförsvar redan i näshålan indikerar att sjukdomen är på väg att stoppas, eller om det är ett tecken på att man håller på att bli svårt sjuk.

– Det vet vi ännu inte. Äldre personer, och män, har förhöjda nivåer tidigt i sjukdomen. Men för att använda som en prognostisk markör behövs en större studie. Det vi gör är en liten pusselbit som ska fogas samman med annan forskning, säger Anna Smed-Sörensen.

Dödlig inflammation

Målet är förhindra att den inflammation, som uppstår när kroppen försvarar sig mot viruset, ska skada hjärta, lungor och njurar, och som kan leda till döden.

Just nu studeras de prover som togs i våras och i somras, och vid årsskiftet görs ännu en uppföljning. Resultatet av den första delstudien genomgår nu en granskning av experter inför att presenteras i en vetenskaplig tidskrift.

Många försök att finna bot mot covid-19

Immundämpande läkemedel

Immunstimulerande leukiner: Blockerar en viss typ av cytokiner, signalmolekyler som sänds ut för att aktivera inflammation i syfte att förinta virus. Blir ibland som ett larm som inte stänger av, cytokinstorm kallas det. Kan inträffa om coronaviruset tagit sig ner i lungorna och ut i lungblåsorna där blodet syresätts.

Immunstimulerande leukiner testas nu på Karolinska Institutet.

Kortikosteroider: Blockerar cytokiner. Men slår brett vilket kan orsaka andra farliga infektioner.

Antivirala läkemedel

Remdesivir: Utvecklades som behandling mot ebola-virus. Kan ha effekt vid covid-19. En studie pågår vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hydroxiklorikin och klorokin: Används mot malaria, ingen bevisad effekt på covid-19 enligt WHO.

Lopinavir/ritonavir: Används mot hiv, ingen bevisad effekt på covid-19 enligt WHO.

Antivirala läkemedel förhindrar att virus tränger in i celler eller att virusets arvsmassa förökar sig.

Blodkärlsvidgande läkemedel

Kväveoxid: En gas som inhaleras och vidgar blodkärlen, snabbar upp blodflödet och ökar syresättningen. Används i USA på nyfödda med hjärtfel och vuxna med allvarliga lungsjukdomar.

En studie med kväveoxid pågår vid Danderyds sjukhus.

Vaccin

Ett 40-tal vaccin mot covid-19 genomgår nu kliniska försök på människor.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA värderar nu ett första vaccin. Det är Astra Zeneca som i samarbete med University of Oxford lämnat in ansökan.

EMA har även fått in ansökan från BioNTech i samarbete med Pfizer.

I Sverige utvecklar forskare vid Karolinska institutet flera olika vaccinkandidater, där försök på människor kan inledas nästa år.

Gemensamt för just de här vaccinerna är att de innehåller kod för det så kallade spike-proteinet, som viruset använder för att invadera våra celler. Kroppen utvecklar då antikroppar och t-celler mot just detta protein.

Källor: KI, Läkemedelsverket, Ny teknik, Svd m fl

Visa merVisa mindre