Anna Smed-Sörensen och hennes forskargrupp vid Karolinska institutet ägnar sig åt virusinfektioner och inflammatoriska sjukdomar i lungorna. Det har de gjort i tio år.
– Vi vill förstå varför det är så stor skillnad i sjukdomsgrad hos influensapatienter trots att de är infekterade med samma virus, säger hon.
Så kom corona-pandemin.
SARS-CoV-2 orsakar ofta just inflammationer i lungorna. Och hur hemsk sjukdomen än är: för en immunolog är det bingo att få arbeta under århundradets pandemi.
Hade allt på plats
Fast riktigt så skulle Anna Smed-Sörensen inte uttrycka sig.
– Vår frågeställning för influensa var högst relevant också för corona. Och med den pågående studien hade vi allt på plats, säger hon.
Nu försöker de ta reda på varför en del blir dödssjuka i covid-19, medan andra knappt har några symtom alls.
Studerar 160 patienter
I studien tar de blodprover men också prover långt bak i näshålan på 160 personer med covid-19, som varit inneliggande på Karolinska universitetssjukhuset eller sökt vård på närakuten.
– Det är ju via luftvägarna som viruset kommer in, och det är där som kroppen först ska hantera viruset.
Några av de 160 är också familjemedlemmar till dem som sökt vård. De har testats positivt men haft lindriga eller inga symtom.
Immunförsvar löper amok
När viruset kommer in i luftvägarna ska immunförsvaret kicka igång, för att stoppa infektionen.
En del i immunförsvaret som forskargruppen specialstuderar är de myeloida supressorcellerna. De reagerar snabbt och trycker tillbaka t-cellerna, som är specialiserade på att känna igen, och attackera, virusinfekterade celler.
Låter som en dålig egenskap. Om det inte vore för att cellerna kan löpa amok och döda alla möjliga celler i sin väg.
– Det här är ett nytt virus och kroppen reagerar på något som är okänt. Det kan bli en felreglering i immunsystemet, det gasar på för mycket.
Drar i bromsen
Ju sjukare patient, desto högre nivåer av myeloida supressorceller, som så att säga försöker dra i bromsen.
Frågan är nu om ett kraftfullt immunförsvar redan i näshålan indikerar att sjukdomen är på väg att stoppas, eller om det är ett tecken på att man håller på att bli svårt sjuk.
– Det vet vi ännu inte. Äldre personer, och män, har förhöjda nivåer tidigt i sjukdomen. Men för att använda som en prognostisk markör behövs en större studie. Det vi gör är en liten pusselbit som ska fogas samman med annan forskning, säger Anna Smed-Sörensen.
Dödlig inflammation
Målet är förhindra att den inflammation, som uppstår när kroppen försvarar sig mot viruset, ska skada hjärta, lungor och njurar, och som kan leda till döden.
Just nu studeras de prover som togs i våras och i somras, och vid årsskiftet görs ännu en uppföljning. Resultatet av den första delstudien genomgår nu en granskning av experter inför att presenteras i en vetenskaplig tidskrift.