Inte sällan blir det bråk mellan olika trafikantgrupper i Stockholm. Bilister stör sig på cyklister, som in sin tur riktar sin ilska mot folk bakom ratten.
Det här är ett psykologiskt fenomen, som är välbelagt i ett flertal studier, enligt Jonas Eliasson, tillgänglighetsdirektör på Trafikverket.
– När man ska bedöma andra människor tycker man alltid att ”jag är nog lite bättre, artigare och trevligare än vad folk i genomsnitt är”. Är du cyklist tycker du generellt att bilister uppför sig lite sämre och vice versa, säger han.
Kamp om ytan
Att vilja tillhöra en grupp är en psykologiskt mekanism som finns djupt rotad inom oss. I grunden är det inte något negativt. Det blir dock problem om det dyker upp en resurs som vi måste konkurrera med andra grupper om. I Stockholmstrafiken finns det en mycket tydlig resursbrist som stavas y-t-a.
Situationen har knappast blivit bättre av att tusentals elsparkcyklar lagts som lök på trafiklaxen.
– Bristen på yta är ett stort problem. Inte minst för bilister som är vana att ta sig fram. Rent historiskt har bilen alltid haft högst prio och de som bara kör bil ser cyklister och elsparkcyklar som ett irriterande hinder, som inte borde få vara här. Det framkallar självklart en aggression, säger Sonja Forward, transportpsykolog och forskningsledare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
Systemet går att lura
Grupptillhörigheten frodas alltså när det är kamp om en viss resurs. Men det går faktiskt att lura systemet. Det gäller bara att tillhöra flera grupper samtidigt.
– Studier visar att personer som både kör bil, cyklar och promenerar har större förståelse och tolkar inte andra trafikanters beteende lika negativt, säger Sonja Forward.
Börjar fler stockholmsbilister att gå och cykla återstår "bara" att förbättra infrastruktur för att alla ska bli vänligare.
Eller?
– Nej, så lätt är det inte. Det går att göra mycket, men man kommer inte att lyckas bygga bort alla konflikter. Vi är många som lever tillsammans på en liten yta, och det kommer aldrig att finnas plats för alla i trafiken. Vissa tider på dygnet kommer det alltid att vara trångt, säger Jonas Eliasson.
– Man kan inte bara säga att fler ska cykla, om man inte har planering för det. Det krävs bättre infrastruktur och det tar tid att förbättra det när det ser ut som det gör i Stockholm, säger Sonja Forward.
Så hur ska vi då göra för att minska konflikterna i trafiken?
– Jag får ofta frågor om bilisters aggressivitet. Mitt bästa råd är att försöka tänka positiva tankar, eller åtminstone ignorera andra medmänniskors eventuella misstag. Då ger man både sig själv och andra en lugnare dag, säger Sonja Forward.
– Mitt tips är att ”le och vinka, le och vinka". Gör det så ofta du bara kan, säger Jonas Eliasson.
Men det är svårt att cykla och se glad ut?
– Verkligen, det är ju ganska jobbigt att cykla ibland. Men när det väl blir tokigt och uppstår konflikter, då underlättar det väldigt mycket om man försöker ha en trevlig inställning.