Tullingepartiets framgång ligger i partiets drivkraft att bilda en egen kommun, och att rikta in sig på en viss del av befolkningen – nämligen Tullingeborna, tror Jon Nyhlén, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Det kan vara en politisk fråga som uppfattas som attraktiv bland väljare. I Tullingepartiets fall är det bildandet av en egen kommun, och det är inte ovanligt att flera lokala partier tar den här inriktningen, säger han.
Rönningepartiet driver inte en enskild fråga på samma sätt som Tullingepartiet. I stället tror Nyhlén att deras framgång ligger partiets breda partiprogram som tar avstamp enbart i lokala frågor.
Det kommunala sambandet
Men hur mycket påverkas de lokala partierna av att inte ha några representanter utanför kommungränserna? Tullingepartiet vittnar om att de har svårigheter att rekrytera yngre partimedlemmar, medan partier med representation på region- och riksnivå inte riktigt brottas med samma problem.
Men trots bristande engagemang hos yngre personer att engagera sig i partiet, tycks väljarna i allt större utsträckning rösta på sina lokala partier, menar Nyhlén.
– I dag ser man en tydligare tendens av röstsplittring, alltså att det kommunala sambandet är svagare. Folk röstar alltså inte alls i samma utsträckning på samma parti i alla tre valen som man gjort tidigare, och det tror jag är till rikspartiernas nackdel och de lokala partiernas fördel, säger han.