Som mest gick 17 avgångar mellan Hässelby villastads station vid Åkermyntan och Stockholms central. Under resan, som tog mellan 33 och 36 minuter till centralen, hann resenärerna även med ett tågbyte i Spånga.
I dag går samma resa med buss och tunnelbana eller pendeltåg på som minst 44 minuter.
– Det var träbänkar i tågen, förmodligen reste jag med tredje klass, men man tyckte det var fina tåg ändå. Från Spånga mot centralen blev det en annan typ av tåg, berättar Ulf Modig som växte upp i villastaden och åkte med tågen som ung.
Hässelbytågens historia visas under hösten på hembygdsmuseet. Utställningen uppmärksammar att det är 50 år sedan det sista tåget gick till Hässelby. Eller rättare sagt har det nu blivit 51 år – eftersom hembygdsföreningen knappt hann visa utställningen på grund av pandemin.
Utställningen vid sidan av de permanenta utställningarna består av ett stort antal foton med texter, en modelljärnväg med bland annat stationshus, persontåg och soptåg, samt enstaka äldre föremål som tågbiljett, spårlutningsskylt och en lykta som stinsen använde vid mörker för att signalera att alla passagerare kommit ombord, dörrarna stängts och tåget kunde avgå.
– Jag tror inte alla vet att det gått tåg till Hässelby. Det är mycket folk som flyttat hit sedan tågen försvann, säger Lars Hanéll som är ordförande i Hässelby hembygdsförening.
"Spännande med röken"
Stationshuset stod klart 1897 och låg cirka hundra meter från Åkermyntans centrum. Från början sprang folk över spåren för att komma från en sida till till den andra. Antalet resenärer blev fler och fler och 1919 byggdes en gångbro över spåren.
– Vi var många pojkar som brukade stå ovanpå bron. Det var spännande med röken som bolmade upp från loken, minns Ulf Modig.
Från början hette stationen Riddersvik, men 1920 ändrades namnet till Hässelby Villastad. Att det blev tåg kunde Hässelbyborna tacka sopstationen i Lövsta för. Hit började sopor fraktas 1889. Från början hakades en personvagn på soptågen. Men med tiden började särskilda persontåg gå.
Ett spår för gödsel
I höjd med Åkermyntan och det som i dag är biltrafikerade Lövstavägen fanns som mest fem tågspår. Förutom spåren för soptågen och persontågen ytterligare två spår.
– Ett spår för avlastning av godsvagnar och ett spår för vagnar med hästskit som odlare kunde beställa, säger Lars Hanéll.
1956 upphörde persontrafiken till och från Hässelby, samma år som tunnelbanan började gå till Hässelby gård. Transporterna av avfall fortsatte fram till 1970. Soptågen kallades för "Silverpilen" - ett namn med ironi.
– De kunde vara oändligt långa med 50 vagnar. och gick sakta. Vid Åkermyntan och Granskogsvägen fanns det bommar och där kunde du bli stående i evigheter med bilen, säger Lars Hanéll.