"En dagvattenbrunn är varken en papperskorg eller en ledning till ett reningsverk – den är början på din badsjö." Det är det centrala budskapet i kampanjen som drar igång under april.

För att uppfatta budskapet måste du sänka blicken, ända ner i backen till gatubrunnarna där sprejade budskap talar om att "Drevviken börjar här" och så pilar mot själva brunnen. För säkerhets skull sprejas texten också på engelska.

Fredrik, med det passande efternamnet Bäck, är chef för enheten vatten-, avfalls- och VA-utveckling i Tyresö kommun.

Går inte vattnet via reningsverk innan det kommer ut i våra vattendrag?

– Nej, det gör det generellt inte. Dagvattensystemet har en historik från en tid när man lät det rinna direkt ut i vattendrag. Men Tyresö har några dammar som ska avlasta och rena en del av dagvattnet. Där sjunker partiklar till botten och sedimenteras. Växter tar också upp föroreningar, så det är en naturlig process. Men mycket av dagvattnet går rätt ut i sjön, säger Bäck.

Inte så känt problem

Ett fyrtiotal dagvattenbrunnar märks nu med budskapet för att belysa att brunnarna står i direkt kontakt med medborgarnas bad- och fiskevatten i Albysjön, Långsjön, Tyresö Flaten, Drevviken och den redan lindrigt rena Östersjön.

Förutom kampanjen med sprejade budskap vid brunnar säger kommunen att man bedriver ett långsiktigt arbete för bättre vattenmiljö i kommunens sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten.

– En viktig del i det arbetet handlar om att minska mängden föroreningar i dagvatten från vägar, parkeringar, industrimark och bostadsområden.

Per Tholander, vattenstrateg – hur mycket av föroreningar och övergödning beror på dagvattentillförseln?

– I exempelvis Öringesjön kommer den största delen av övergödning via dagvatten från bebyggelse och vägar, cirka 75 procent. En mindre del, tre procent bedöms komma från hästhållning. Resterande 22 procent är den andel som bedöms vara den ”naturliga”, som situationen såg ut innan marken i sjöns avrinningsområde bebyggdes.

Men det finns också en mängd fosfor som redan finns lagrad i sjöns bottensediment, berättar Per. Den fosforn kommer från historiska utsläpp som exempelvis tidigare utsläpp av dagvatten och gamla tiders dåliga enskilda avlopp.

– Ett sådant överskott av fosfor som finns lagrat kan under perioder med låga syrenivåer frigöras och bidra ytterligare till övergödningen i sjön, så kallad interngödning.

Vad kan man göra som enskild medborgare?

– Det är viktigt att varken fimpar, skräp eller förorenat vatten från till exempel biltvätt får rinna ner i våra brunnar, säger Maria Harvig, kommunikatör hos kommunen.

Från och med i år finns det dessutom en ny lag där det är förbjudet vid vite (800 kronor) att kasta fimpar, tuggummin, snusprillor och annat småskräp på marken.