Året var 1936 när Bromma flygplats invigdes av kung Gustav V. Turerna kring flygplatsen har sedan dess varit många.
Enligt Aktionsgruppen mot Brommaflyget har 20 olika utredningar nagelfarit flygplatsens vara eller inte vara de senaste 68 åren.
Den senaste utredningen pågår och väntas överlämnas till regeringen i juni.
En av de första utredningarna kom 1954, en annan 1958. I den senare drogs slutsatsen att Bromma behövde ersättas med en ny flygplats och att man i stället borde bygga bostäder på marken.
Föreslog bostäder
En utredning som gjordes lagom till att det 50-åriga markupplåtelseavtalet höll på att gå ut 1989, föreslog nedläggning och att fältet bebyggdes med cirka 8 000 bostäder samt arbetsplatser.
Utredningen föreslog vidare att trafikflyget flyttade till Arlanda och allmänflyget, som taxiflyg och sportflyg, flyttade till mindre flygplatser i regionen.
Några år senare, 1994, förlängde dock Stockholms stad markupplåtelseavtalet med staten, till 2011. Samma år, 1994, gjordes ännu en utredning. Bedömningen i den var att en nedläggning kunde ske tidigast 2001.
Sex år senare, 2000, kom dåvarande Luftfartsverket med förslaget att bygga en helt ny flygplats på Södertörn, söder om Stockholm.
Ännu några år senare, 2003, kom en majoritet i ännu en utredning fram till att Bromma inte kunde läggas ned utan att en ny flygplats byggdes.
I en av senare års utredningar, som kom 2021, föreslås att staten lägger ned Bromma redan 2025 eller senast 2027. Bland annat av skälen att det finns frågetecken kring hur lång tid flyget behöver för att återhämta sig efter pandemin och hur mycket vårt beteende ändrats på grund av klimatfrågan, där resenärer kanske väljer andra transportsätt än flyg.
Utredningen som regeringen nu ska få på sitt bord i juni ska ge besked om hur Arlanda ska utvecklas för att kunna ta emot flyget från Bromma om flygplatsen läggs ned.
Ekonomin kan avgöra
Axel Merkel, forskare i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut, säger att flygplatsens framtid kan avgöras av hur flyget återhämtar sig efter pandemin.
– Swedavia (den statliga koncernen som äger Bromma flygplats, reds anm.) menar att flygandet är tillbaka på samma nivå först om fem till tio år. Då kan flygresandet se annorlunda ut än innan pandemin, med färre tjänsteresor med flyg, säger Axel Merkel.
Frågan Swedavia ställer sig är om det är ekonomiskt sunt att driva Bromma flygplats vidare, enligt Merkel.
– Swedavia har påpekat att det inte är säkert. En överflyttning till Arlanda kan vara motiverad av det skälet.
Det får i så fall konsekvenser för Stockholm i stort, vad gäller tillgängligheten till en flygplats, menar Merkel. I dag är det för många lättare och billigare att ta sig till Bromma än till Arlanda.
– Det är på minussidan om Bromma läggs ned, säger Axel Merkel.
Positiva effekter av en avveckling är främst miljöeffekter, som att flygbullret försvinner.
– Den övergripande frågan är om det är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare. Och vilka förluster i tillgänglighet man får i tid och pengar jämfört med positiva miljöeffekter, framför allt att flygbullret försvinner, säger Merkel.
Läs även: Det vill partierna i Stockholm göra med Bromma flygplats