Efter att pandemin drog in över Sverige stängdes många platser. Som språkcaféet i Mörby som Amanuel Beyene, 31, besökt för att få hjälp med att lära sig svenska.
Men i stället öppnades en ny plats – i 78-åriga Britt-Marie Folkes trädgård. Här har han kunnat få hjälp med läxorna från SFI-kurserna under året. Och fått en vän på köpet.
Vi träffar dem i Enebyberg en solig eftermiddag.
– Det svåraste har varit att lära sig Å, Ä.., säger Amanuel.
– Ja, vokalerna och uttalen. Det får man inte lära sig i läxböckerna utan något man måste träna på genom att prata, säger Britt-Marie.
Hon bjuder på fika som hon har gjort så många gånger under det gångna året.
De båda träffades hösten 2019 när Amanuel Beyene kom till Sverige och bosatte sig i Danderyd. Han hade börjat läsa svenska för invandrare och besökte språkcaféet i Mörby.
– När jag kom till språkcaféet så sa jag varje gång att jag ville prata med Britt-Marie. Hon är väldigt noga, och bra på att lära ut, säger han.
Britt-Marie Folke berättar att han har kämpat hårt med det svenska språket.
– Han har varit väldigt målinriktad, säger hon
Efter hösten kom pandemiåret 2020, och allt vad det innebar.
Myndigheterna uppmanade till isolering, men Amanuel behövde fortsatt hjälp med läxorna. Med behörigt avstånd har de kunnat sitta på uteplatsen, traggla glosor och snacka om livet.
– Det är härligt att vi blivit vänner på köpet. Jag har blivit lite som en farmor eller mormor, kan man säga. Jag har fått lära mig mycket om Amanuel, säger Britt-Marie Folke.
Många i Danderyd känner till Britt-Marie Folkes engagemang. Senast i fjol nominerades hon till Mitt i:s lokala hjälte för sitt engagemang kring Träffpunkten Enebyberg.
Hon började som volontär för språkcaféet 2015, i samband med den stora flyktingvågen.
– Jag gillar att göra saker. Man behöver hitta på saker när man blir äldre. Och så är jag som jag är, svarar hon på frågan var engagemanget kommer från.
Idag har Amanuel ett jobb med att hjälpa nyanlända och jobbar extra som tränare på ett gym i Mörby centrum. Han har fått mycket hjälp av Britt-Marie, berättar han.
– Alla skulle ha en person som Britt-Marie. En person som lyssnar och man kan prata med om allting.
Men inte bara Amanuel har fått lära sig saker.
– Jag har fått lära mig allt om spinning, säger Britt-Marie Folke och skrattar.
Britt-Marie Folke menar att en stor fördel för Amanuel i språkträningen har varit att han kan engelska och har studerat på universitetet. En förutsättning inte alla nyanlända har.
Hon menar även att SFI-kurserna ibland kan vara för svåra. Att ha roligt har varit viktigt, berättar de och visar olika böcker som de har läst tillsammans.
– Vi har haft väldigt roligt och det har hjälpt. I början improviserade vi med charader när vi inte förstod varandra, säger hon.
Bara två år efter att Amanuel kom hit kan han idag prata flytande svenska. Förutom att prata med Britt-Marie så går mycket fritid åt att spela fotboll med vänner eller träna.
Nästa mål är universitetet.
– Jag vet inte hur framtiden blir än. Men jag tränar varje dag på svenska språket och jag har kunnat använda saker jag lärt mig av Britt-Marie med att hjälpa andra. Så kanske socionom, jag får se.