I Sverige finns ungefär 2 000 flygmekaniker och flygtekniker som är verksamma på drygt 40 certifierade underhållsverkstäder. Yrkesgruppen är liten men oumbärlig för hela flygbranschen.

– För att en helikopter eller ett flygplan ska kunna lyfta måste det genomgå planerat underhåll. Om arbetet inte kan genomföras måste maskinen helt enkelt stanna på marken, säger Åsa Backman som är projektledare på Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA).

På sikt kan detta att komma påverka, inte bara passagerarflyget utan även samhällsviktiga transporter som ambulansflyg, brandflyg och polishelikoptrar.

Utbildning i Märsta

Utbildningen till flyg- och helikoptermekaniker går via gymnasieskolans flygteknikprogram som finns på sju orter i Sverige. Bland annat på Arlandagymnasiet i Märsta.

– Det är av stor vikt att vi får behålla de utbildningsplatser som finns i dag, och att utbildningarna fortsatt håller hög kvalitet, säger Åsa Backman.

Nästan alla behöver anställa

I en rapport som TYA har gjort uppger 88 procent av företagen att de har behov av att anställa flygmekaniker de närmaste tre åren. 74 procent planerar att nyrekrytera flygtekniker under samma period. Samtidigt uppger 55 procent av företagen att de har ett underskott på tillgänglig personal.

I rapporten svarade bland annat bolag som SAS, Försvarsmakten, Svenskt Ambulansflyg, Braathens, SAAB och ST Aerospace Solutions.

– Det här kan bli ett stort problem på några års sikt. Just nu är det fler som lämnar yrket än som kommer in. Dessutom har vi stora pensionsavgångar framför oss, säger Rasmus Lindin, production manager på SAS.

Rasmus Lindin är orolig för att bolaget inte hinner fylla kompetensgapet. Det tar minst fem år att bli certifierad som flygmekaniker och sju år för flygtekniker.

– Om vi inte säkrar återväxten kan det få konsekvenser för hela flygbranschen, säger han.

TYA är partsneutralt och har ett uppdrag från medlemmarna att gynna alla aktörer och medarbetare inom transportområdet.