ETTABILD, Ingemar Janson på Lövhamra gård. Foto: Stefan Källstigen

Bondens "vita guld" har tappat värde

Skenande dieselpriser, tuffa avtal med kommunerna och milda vintrar. Fredrik Andersson på Tarby gård börjar tappa lusten att fortsätta med snöröjning.

  • Publicerad 15:00, 21 jan 2022

Bönder. "Det stora flertalet som plogar snö är lantbrukare", säger Fredrik Andersson. Foto: Stefan Källstigen

Kommunerna måste förstå att de behöver värna om entreprenörerna och gå med på högre ersättningar. Det är vad som krävs för att få nästa generation med sig.

Länge kallades snön för ”bondens vita guld”.

Genom att ploga snö fick lantbrukarna användning för sina traktorer även på vintern. Pengarna de tjänade kunde investeras på gården och kompensera för jordbrukets osäkra intäkter.

Sämre vintrar och tuffare avtal har ändrat på det.

Den senaste tidens kraftigt höjda bränslepriser krymper marginalerna ännu mer.

– Dieseln har gått från 11 kronor till 20 nu i höst. Det är fullständigt galet, säger Fredrik Andersson på Tarby gård i Frösunda som har plogat snö för olika entreprenörer i 20 år.

Att fylla traktortanken på 350 liter kostar alltså 7000 kronor.

Kostnadsökningen får han ingen ersättning för.

– Vi har ett långt avtal med Svevia i den kommun där jag kör.

Avtalen är skrivna så att entreprenören, och därmed den som kör snön, inte får ersättning för kostnadsökningar de första åren.

Osäkra vintrar

Så är det just nu för Fredrik Andersson, som normalt behöver behöver få ihop ungefär 250 timmar på att ploga snö och sanda för att det ska löna sig.

– Så har det varit historiskt, men det är på nedåtgående. Vintrarna har blivit sämre. Med klimatförändringarna har antalet snöfall och timmar vi kan sälja blivit mindre. Det är ett lotteri.

I avtalet ingår också att traktorn av miljöskäl inte får vara för gammal.

– Kommunen har väldigt höga krav på våra fordon. En traktor kostar en och en halv miljon, säger Fredrik Andersson. Det är inga småpengar.

Plogat sedan 60-talet

Någon kilometer bort, i Skepptuna, har Ingmar Jansson sin gård. Han körde sitt första pass i snösvängen 1964.

– Då hade vi 26 kronor i timpenning. Det året klarade jag att betala en ny traktor med lastare. Den kostade 14 700 kronor, säger han.

För honom har uppdraget att ploga snö varit avgörande för att kunna investera i gården.

– Men nu är det hemskt. Bränslet kostade 20,52 litern när jag tankade traktorn i går.

Han plogar snö för bland andra Kungliga Tennishallen i stan, ett par fastigheter i Vallentuna centrum och Granngården i Arninge.

Nu måste han snart höja priset för att få täckning för utgifterna, något han till skillnad från Fredrik Andersson har möjlighet att göra.

Larmet kan gå närsomhelst

Ett snöröjningspass kan börja när som helst på dygnet.

Nyligen körde Fredrik Andersson och sonen Calle ut vid 22-tiden på kvällen, efter att ha gjort det sedvanliga arbetspasset på gården.

– Vi körde hela natten och var färdiga vid sex sju på morgonen.

Att kommunen där han plogar skulle vilja förhandla om ett pågående avtal bedömer han som otänkbart.

Snart generationsskifte

– Men kommunerna måste förstå att de behöver värna om entreprenörerna och gå med på högre ersättningar. Det är vad som krävs för att få nästa generation med sig. För många av dem som håller på i dag är som jag, i 50- eller 60-årsåldern, säger Fredrik Andersson som själv är 62.

Själv skulle han gärna kliva av för att slippa investera i nya fordon. Hemma på gården duger den traktor han har bra.

– Jag hade nog gjort det från och med nästa år om jag inte haft min son. Han tycker att det är bra och vill ha nya schyssta grejor. Annars hade jag kunnat använda de fordon jag har de sista åren.

Nattskift. "I förra veckan började jag halv tre på natten. Hämtade traktorn och var strax efter fem i Vallentuna. Jag åkte därifrån vid ett på eftermiddagen", berättar Ingemar Janson på Lövhamra gård. Foto: Stefan Källstigen

Därför är lönsamheten sämre

Dieselpriset har nästan fördubblats sedan i höstas.

Strängare avtal med uppdragsgivarna och därmed lägre ersättning för entreprenörer och förare.

Kommuner vill av miljöskäl att traktorerna ska vara uppdaterade.

Mindre snö på grund av klimatförändringarna.

Visa merVisa mindre