På flykt. 2015 anlände många flyktingar till Sverige. 2022 var det dags igen, nu från Ukraina.

Eira Desax

Enligt lagen har alla vuxna asylsökande rätt till vård som inte kan vänta och till de läkemedel som förskrivs, och barn har samma rätt till vård som folkbokförda barn.

Trots det har asylsökande barn mer sällan kontakt med BVC, vårdcentral eller specialistvård. Däremot får en större andel av dem slutenvård, alltså sjukhusvård, än folkbokförda barn.

Väntar för länge

Mönstret ser likadant ut för vuxna.

– Det kan tyda på att asylsökande väntar längre och söker vård först när besvären försämrats avsevärt, säger Johan Åhlén, enhetschef på CES, i ett pressmeddelande.

Asylsökande barn får också psykiatrisk vård i större omfattning.

Vårdmönstren har kartlagts genom att använda olika vårddatabaser för åren 2017-2019. Hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige och uppgick vid årets slut till drygt 160 000 personer. Under de efterföljande åren sjönk antalet till drygt 20 000 per år.

Sämre psykisk hälsa

Enligt CES visar studier att migration har en negativ inverkan på psykisk hälsa, till följd av traumatiska händelser som krig, tortyr, tvingad fattigdom och flykt, samtidigt med en utdragen process för asyl eller flyktingstatus.

Enligt Socialstyrelsen lider 20-30 procent av de asylsökande av psykisk ohälsa.

Syftet med CES studie är att planera för framtida vårdbehov. De anser också att det behövs tydligare information om de asylsökandes rättigheter till vård.