På den runda gröna mattan på öppna förskolan i Familjens hus i Skärholmen går Maja, 10 månader, tryggt från sin mamma Ella Wygoda till stadsdelsmamman Raeda Mansour. De är vana att se varandra både på träffar och olika kurser. 

Ella Wygoda kommer från Polen och Raeda Mansour från Syrien. De är överens om att den största utmaningen med att komma till Sverige var språket. Men hur samhället är uppbyggt och vilka regler, lagar och normer som gäller kan också vara svårt att förstå. Därför erbjuder stadsdelsförvaltningen kursen ”Föräldraskap i Sverige” där utrikesfödda föräldrar med barn mellan 0 och 18 år, under fem tillfällen, träffas och pratar om samhället och att vara förälder i ett nytt land.

– Föräldrakursen är jättebra jag tycker att alla föräldrar borde gå den, säger Ella Wygoda.

 Ella Wygoda tycker att hon har haft stor nytta av föräldrakursen. Här är hon tillsammans med dottern Maja på Familjens Hus i Skärholmen. 

 Ella Wygoda tycker att hon har haft stor nytta av föräldrakursen. Här är hon tillsammans med dottern Maja på Familjens Hus i Skärholmen. 

Angie Gray

Kursen, som leds av en föräldrarådgivare och en förskollärare, börjar med att de berättar om hur Sverige såg ut för 100 år sedan och hur utvecklingen med exempelvis industrialiseringen, kvinnlig och manlig rösträtt, förskolor, jämställdhet, barns rättigheter och förbudet av aga har sett ut. 

– Det här är en samhällsorienterande kurs, tanken är att de ska förstå att Sverige i dag inte såg ut som för 50 eller 100 år sedan, det har gått väldigt fort. Vi frågar deltagarna väldigt mycket om deras erfarenheter, säger Elisabeth Bakari, föräldrarådgivare och en av dem som håller i föräldrakurserna. 

Föräldrar ensamma i Sverige

De praktiska kunskaperna handlar om sådant som hur man söker förskola, bvc, skolor och jobb och hur sjukvården fungerar.  

Hur samhället är uppbyggt och vad som är skattefinansierat eller inte kan skilja sig mycket åt. Till exempel är förskolor i både Polen och Syrien, i den mån de används, inte skattefinansierade och därför jättedyra.

– Det är jättedyrt med privat förskola, kostnaden blir densamma som lönen därför är många hemma med barnen, säger Ella Wygoda.

Stadsdelsmamman Raeda Mansour märker att många känner sig ensamma som föräldrar i Sverige.

Stadsdelsmamman Raeda Mansour märker att många känner sig ensamma som föräldrar i Sverige.

Angie Gray

Situationen är liknande i Syrien men där får mammorna också mycket hjälp av mormödrar, systrar och grannar att ta hand om barnen, berättar Raeda Mansour. 

Båda är positiva till förskolor och att män och kvinnor här delar på föräldraskap och föräldraledighet. Men här finns andra svårigheter. 

– Där delar hela släkten och även grannar på ansvaret att ta hand barn. Här är det bara föräldrarna som tar hand om barnen, det är nog det svåraste, säger Raeda Mansour. 

Något som andra kursdeltagare tyckt varit svårt är att veta vad man får och inte får göra när det gäller barnuppfostran. Särskilt när de inte har släkt och familj nära att bolla med eller om de är vana vid att vuxna bestämmer mer i deras hemland. Agaförbudet i Sverige leder ibland till missförstånd så att vissa föräldrar tror att man i Sverige inte får säga till barn alls. 

– Det är viktigt att lyfta att man får säga ifrån och att det är föräldrarna som sätter gränser för sina barn, säger föreskolläraren Maria Westerberg.

Många missförstånd om socialtjänsten

Det florerar också mycket rykten kring socialtjänsten och vad den gör. 

– Det händer att barn utnyttjar situationen och säger att om de inte får göra som de vill så går de till socialtjänsten. Så det är jätteviktigt att föräldrar får veta att så går det ju inte till. Socialtjänsten tar ju inte barn de finns ju där för att hjälpa människor, säger Maria Westerberg. 

En stor del av kursen är att dela erfarenheter och berätta hur man ser på olika saker. Men också om vad barn har för rättigheter. Ella Wygoda berättar att några av de andra deltagarna på kursen har berättat att flickor inte får cykla i deras hemländer och att pojkar och flickor inte får leka med varandra. 

– Jag tycker det är viktigt att prata om sådant, för mig är det självklart att flickor och pojkar ska få göra samma saker, säger hon. 

En viktig del är också gemenskapen. 

– Det är viktigt bryta isoleringen och att se till att föräldrar och barn kommer ut och umgås med varandra och delar erfarenheter, säger Raeda Mansour.