Bara några timmar kvar innan 2020 sköljs bort. Foto: Johan Sjölund

2020 var ett skitår – eller?

Ett riktigt skitår, så beskrivs ofta året som gått.

  • Publicerad 12:23, 31 dec 2020

Kan inte tycka att 2020 var
skit rakt
igenom.

Människor som insjuknat och i värsta fall avlidit. Karantän och tristess. Vårdpersonal som fått slita ont. Andra som blivit av med jobbet.

Och så den långa raden av inställda middagar, matcher, konserter och resor.

Jag hade verkligen föredragit att slippa allt det där men kan ändå kan inte tycka att 2020 var skit rakt igenom.

Att få ett mindre späckat schema har givit ett välbehövligt lugn i en annars stressad tillvaro. Att jobba hemifrån och inte få träffa sina arbetskamrater är visserligen tråkigt men hjärnan har fått vila ut efter alla år i surrande redaktionsmiljö.

Jag fick mer tid att odla och har kunnat glädjas åt rekordskörd av majs, potatis, kål och bönor.

Mer tid att fotografera, läsa och laga mat.

Åt att bara vara. Uppskatta små saker jag inte riktigt hade ro att se.

Jag längtar förstås också efter att kunna bjuda hem folk jag gillar, gå på teater och konserter och gå till gymmet. Jag är också otålig och skulle önska att vi kunde slippa alla restriktioner redan när de första seniorerna fått sina covidinjektioner.

Men mitt i tristessen har det också infunnit sig ett lugn som jag uppskattar. Det är jag sannolikt inte ensam om.

Att göra intervjuer i Vallentuna har gått förvånansvärt bra. Sedan avståndsreglerna infördes har jag mött de allra flesta utomhus.

I början av mars stötte jag ihop med Rolf Pousard i centrum, som jobbat med civil beredskap under sitt yrkesliv. Det var när få andra begripit vad coronakrisen skulle innebära. Han såg pandemin som det största hotet mot vår välfärd sedan andra världskriget och gav mig en tankeställare.

Jag minns också alla duktiga, uthålliga och uppfinningsrika Vallentunabor jag mött under året. Mannen som under en vecka blev av med alla sina konsultuppdrag men snabbt ordnade jobb på en kommunal skola. Konditorn som blev arbetslös och startade eget på hemmaplan i stället. Öppna förskolan som flyttade utomhus.

Och så alla er trevliga Vallentunabor som svarar snällt, roligt och intressant på mina enkätfrågor.

Alla de där mötena tar jag med mig in i nästa år.

Jag ser fram emot fler.