Tidigare i höstas rapporterade Mitt i att tillfälliga hinder nu sätts ut för att förhindra fordonsattacker på ett 20-tal platser som klassats som sårbara för terrorattentat. Trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD) uttryckte då ett missnöje med att trafikhinder bara fanns på en handfull av platserna trots att det gått tre år sedan dådet på Drottninggatan.
Nu lägger den grönblåa majoriteten 8,8 miljoner på permanenta terrorhinder. Det kan bli pollare och andra lösningar på platser där det är komplicerat och dyrt att gräva ner de höj- och sänkbara pollarna. Såna hinder kan vara utformade som tunga blomkrukor, soffgrupper och sittplatser som smälter in i stadsmiljön, uppger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).
– Fördelen med pollare är att de inte är lika stora och inte blockerar på samma sätt som andra hinder men där det inte går vill vi se lösningar som gör att vi inte får en stad som känns trubbig utan välkomnande trots att det är frågan om terrorhinder, säger han.
Trafikkontoret ska nu titta på varje plats och bestämma vilken typ av hinder som är mest lämpliga. Vilket slags hinder som ska sättas ut avgör hur lång tid det kommer att ta, men målet är att många platser ska ha åtgärdats under 2021, uppger Erik Slottner.
Tillfälliga hinder kan återanvändas
Han tycker inte att det är bortkastade pengar att först placera ut tillfälliga hinder, när permanenta lösningar nu är på gång.
https://www.mitti.se/nyheter/fler-trafikhinder-satts-ut-for-att-stoppa-terrorattacker/reptjs!SccfA@z@U8ZH4H31IL4abw/
– Nej, för det första vet vi aldrig när en fordonsattack kan komma. Vansinnesdådet i Tyskland i veckan visar tydligt på detta. Vi måste skydda våra allmänna platser. Sen behöver man inte göra sig av med de temporära hindren när de permanenta lösningarna är på plats utan dessa kan vi placera på andra ställen där de behövs, till exempel vid evenemang, säger Erik Slottner.