Den 21 september, 1976, kallades brandkåren till Mörby gård vid Danderyds sjukhus. Mangårdsbyggnaden stod i brand, och släckningsarbetet skulle visa sig bli lönlöst. Detta efter en lång kamp från danderydsborna att bevara gårdens huvudbyggnad.

Ett abrupt slut på gårdens över 500 år långa historia.

Ingen bodde på gården eller skadades i branden. Polisen startade dock en förundersökning om anlagd brand.

Tre veckor senare skulle nämligen ett beslut tas om att bevara gården.

"Slutade så märkligt"

Mitt i träffar Franciska Sieurin-Lönnqvist på den misstänkta brottsplatsen. Parkeringsområdet och bussterminalen utanför sjukhuset. Hon har skrivit om Mörby gård i Danderyds hembygdsförenings medlemstidning tidigare.

Hon är uppvuxen i bygden och har vaga minnen från gården som liten.

– Det jag kommer ihåg var att det pratades om att gården nu hade rivits. Då tänkte jag inte mer på det, eftersom jag var så ung. Men på senare år har jag undrat eftersom det slutade så märkligt.

– Var det någon som fjuttade eld på gården?

Stort engagemang

I hembygdsföreningens arkiv finns det gott om information om tiden innan branden.

Föreningen "Arbetsgruppen Mörby gård" bildades, det skrevs namnlistor och hölls debatter. Målet var att bevara gården på plats eller flytta byggnaderna. Exempelvis till Idrottsparken.

Även i Danderyds kommuns arkiv finns en del information. En värdering av en arkitektbyrå, beställd av Danderyds kommun 1974, kom fram till att det skulle kosta uppemot 1,3 miljoner kronor att flytta gården. Cirka nio miljoner i dagens penningvärde.

Samma år skrev moderaten Lars Danarö, kommunstyrelsens ordförande i Danderyd, till Storstockholms länstrafik. Kunde de se någon lösning att bevara gården på plats? Svaret blev nej. Istället uppmanade de om att lokalt samla ihop pengar för att flytta gården.

Men så blev det ju inte.

Kultur- och naturvandalism

I augusti 1976 hade föreningen för Mörby gård ett av sina sista möten. De sammanfattade vad de tyckte om politikernas handlande i mötesprotokollet: "Pietetslöshet, kortsynthet, kultur- och naturvandalism och byråkratisk stelhet".

En månad senare brann den ned.

Med gamla foton som referens traskar Franciska runt i området vid parkeringen och de gröna små plättarna som vid rondellen på Mörbygårdsleden. Det är svårt att föreställa sig att här en gång gick djur och betade.

– Den som tände eld kanske var någon som tröttnade på alla debatter, säger Franciska en aningen skämtsamt.

– Vi vet inte om det var med avsikt eller om det var en olycka, men det är intressant att det hände så nära inpå när man skulle ta beslut om gården, säger hon.

Polisens rapport

Det finns vissa ledtrådar i polisens rapport.

I den konstateras att en invändig undersökning var svår, på grund av att branden var så omfattande. Troligen uppstod dock branden inne i huvudbyggnaden. El och vatten var avstängt. Sedan tre år tillbaka hade ingen bott på gården, och den var nedgången.

Någon slutsats, ännu mindre misstänkt eller motiv presenterades i polisrapporten.

"Naturlig orsak till branden saknas men hur branden uppstått kan ej platsundersökningen påvisa" skriver kriminalinspektör i Danderyd, Karl-Axel Gustafsson, i rapporten från 29 september, 1976.

Fallet är idag preskriberat sedan länge.

Så där 46 år senare är Franciska inte särskilt hoppfull om att mysteriet kommer lösas.

– Men det kanske finns någon danderydsbo där ute som vet något mer? Det vore ju spännande att höra om!