För mycket att välja på? Nu ska skolorna ses över

Många skolor med många olika typer av årskursindelning. Så ser det ut i Värmdö. Nu ska hela skolorganisationen ses över, och kanske förenklas. 

Nu är det dags att söka skola till nästa läsår, 2023-2024. Det gäller alla som ska börja förskoleklass till hösten, eller välja årskurs 4–5 eller 6–9, på Värmdö kommuns egna skolor. Friskolorna har egna köer, med egna söksystem.

Vik och Ekedal poppis

Gör man inget val placeras man automatiskt i den kommunala skola som ligger närmast där man bor.

Det är inte några särskilt stora kullar som ska börja förskoleklass i höst, enligt Carmen Blom, utbildningschef i Värmdö, så kommunen räknar med att ha plats för alla med den kapacitet som finns.

– I mars när vi har fått in alla ansökningar vet vi hur det ser ut, då ser vi var vi kan utöka med fler elever, och var det är stopp, säger hon.

Mest populära för att börja i förskoleklass, med flest sökande förra året, var Viks skola och Ekedalsskolan. De kommer att ha svårt att utöka med fler grupper i år.

Ekedalsskolan.

Eva Tonström

– Andra skolor kommer behöva ha beredskap om det behövs fler klasser, till exempel Hemmesta och Ösby. Det måste ju finnas plats för ytterligare en klass hela vägen upp i alla årskurser, man kan inte bara lösa det genom att utöka med en klass första året.

Ösbyskolan.

Eva Tonström

Vill minimera skolbyten

Skolorna har olika upptagningsområden och olika möjlighet att ta emot elever, så det går inte att jämföra dem rakt av när det kommer till söktryck, enligt Carmen Blom.

– I dag är det väldigt många olika varianter av årskursindelning på Värmdös skolor, som man kan välja mellan. Vi har fått i uppdrag från politiken under mandatperioden att se över skolorganisationen, om vi kanske ska ändra något så att vi kan minimera antalet skolbyten. Det är kännbart för en elev att byta skola många gånger.

Om det är fler sökande än platser på en skola får elever som bor närmast skolan förtur – övriga placeras då istället på den kommunala skola som ligger närmast hemmet.

Carmen Blom, utbildningschef i Värmdö.

Värmdö kommun

Man kan förlora rätten till skolskjuts om man väljer en annan skola än den som ligger närmast hemmet, om det innebär en merkostnad för kommunen (läs förklaring i faktaruta).

Man kan söka skola till och med 5 februari.

Skolvalet

Man kan välja max tre skolor. Valet görs på varmdo.se, sök på ”skolval”.

Skolorna är:

Brunns skola.

Djurö skola.

Ekedalsskolan.

Fågelviks skola.

Hemmestaskolan.

Kvarnbergsskolan.

Kyrkskolan.

Munkmoraskolan.

Viks skola.

Ösbyskolan.

Syskonförtur gäller om man har ett syskon som redan går i årskurs 1–3 på samma skola.

Värmdö har fem friskolor, med egna köer: Lemshaga akademi, Internationella Engelska skolan, Skolan Lär, Antistilla och Grantomta montessoriskola.

Källa: Värmdö kommun

Skolskjuts

Man har rätt till skolskjuts om gångavståndet mellan hem och skola, eller till busshållsplats, är minst:

3 km för elever i förskoleklass och årskurs 1–3.

4 km för elever i årskurs 4–9.

Om man väljer en annan skola än den som ligger närmast: "Det är inte någon merkostnad om en elev har rätt till skolskjuts med SL till sin närmaste kommunala skola, fastän eleven har valt en annan skola. Då behåller man sitt SL-kort. Om eleven däremot bor i område där kommunen har upphandlad skolskjuts blir det avslag om man behöver åka till en annan skola."

Källa: Värmdö kommun

Stor brist på förskoleplatser i Värmdö

Det finns inte tillräckligt med förskoleplatser åt alla barn som vill börja förskola i Gustavsberg. 48 platser saknas för att täcka behovet.

Redan nu står 30 barn i kö till både kommunala och fristående förskolor i Gustavsbergsområdet. Under 2023 saknas det totalt 48 platser, visar nya prognoser.

Det betyder att de 30 kanske inte kommer att få plats där de önskar. Bara två förskolor i Gustavsberg har flera platser att erbjuda och det är Munkmora förskola och Jungmannens förskola i Lugnet. Övriga har fullt, eller kan ta in enstaka barn under våren.

Kommunen är skyldig att erbjuda en plats på förskola inom fyra månader från det datum man önskat få en plats.

Hur planerar ni att lösa det här?

– Vi kommer att beta av kön i tur och ordning och erbjuda plats på de förskolor i Gustavsberg där det finns. I första hand eftersträvas att de får plats i den kommundel där de bor, säger Sam Assadi (S), ordförande i förskolenämnden.

Sam Assadi (S), ordförande i Värmdös förskolenämnd.

Värmdö kommun

Om alla platser i Gustavsberg skulle fyllas kan vårdnadshavare erbjudas plats på förskolor i andra delar Värmdö, tillägger han.

Förutom att lösa det akuta behovet av platser kommer man behöva ha en extra beredskap i alla kommundelar, enligt utbildningsförvaltningen, för att klara platsgarantin och oförutsedd inflyttning.

Totala behovet: 88 platser

Det betyder att ytterligare 40 platser krävs i Gustavsberg, enligt förskolenämnden, alltså totalt 88 förskoleplatser som nu saknas.

– Det pågår ett arbete på förvaltningen för att ta fram förslag till lösningar. Det behövs fler åtgärder eller investeringar för att både kortsiktigt och långsiktigt öka antalet förskoleplatser i Gustavsbergsområdet, säger Sam Assadi.

Exempel på det kan vara att bygga en helt ny förskola eller försöka använda befintliga lokaler på ett bättre sätt, enligt Assadi.

År 2021 rev kommunen en tillfällig förskola för 100 barn vid Farstaborg med förklaringen att det fanns tillräckligt med platser på befintliga förskolor.

– Med utgångspunkt i nuvarande lokalbehovsplan konstaterar jag att det enligt den prognosen saknas förskoleplatser i Gustavsberg i år, samt ett antal år framöver, säger Sam Assadi.

Här finns det plats just nu

Jungmannens förskola och Munkmora förskola har tillsammans cirka 10 lediga platser. 

Antistilla, Solbacken, Arkipelagen, Förskolan Lär, Grindstugan, Thorén, Snickarbarnen Charlottendal och Mölnvik har alla ett fåtal platser att erbjuda.

Övriga förskolor i Gustavsberg är fulla.

Källa: Värmdö kommun

Fler bosätter sig permanent i Skärgården

I motsats till vad man skulle kunna tro så ökar den fasta befolkningen i Stockholms skärgård. I Värmdö bor de allra flesta på Runmarö, 265 personer.

Den bofasta befolkningen i Stockholms skärgård blir allt större och är nu 1 439 personer – 755 hushåll – vilket är en ökning med 15 procent på sex år, från år 2015 till 2021.

Det visar nya siffror från Region Stockholm och det handlar om fjorton öar som är utpekade som kärnöar i Stockholms skärgård: Arholma, Gällnö, Gräskö, Ingmarsö, Öja (Landsort), Möja, Nämdö, Ornö, Ramsö, Runmarö, Sandön, Svartsö, Tjockö och Utö.

Fler barnfamiljer

Framförallt är det familjer med barn i åldern 0–14 år som ökar.

Skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C), hur ser du på det här?

– Jag blir jätteglad! Det är första gången på väldigt länge som vi ser en sådan kraftig ökning av antalet bofasta i Stockholms skärgård. Extra kul är det att det är barnfamiljer.

Gustav Hemming, (C) Skärgårdsregionråd i Stockholm.

Sarah Svensson.

En orsak till de positiva siffrorna är pandemin, då fler ville testa att flytta ut från stan, menar Gustav Hemming. Även bredbandsutbyggnaden i skärgården, som pågått i cirka tio år, kan ha spelat in.

– Det har gjort det möjligt för fler att bo och jobba på öarna, säger han. 

Sandön ökat med nästan 40 personer

När det gäller Värmdös öar kan man se att Svartsö har ökat från 60 till 70 personer sedan 2015, Sandön från 90 till 128 och Runmarö från 238 till 265. Möja och Nämdö har haft en svagare ökning och på Gällnö har det i princip stått stilla under den här perioden.

Mellan åren 2010 och 2015 minskade antalet bofasta men nu har det alltså vänt upp igen.

För att få ännu fler att vilja flytta ut till kärnöarna, och få dem som redan bor där att stanna kvar, krävs några saker, menar Gustav Hemming: Fler året-runtbostäder, ännu mer bredband, mer kollektivtrafik till öar där det byggs bostäder och där befolkningen ökar, och skolor som öppnas om behov uppstår.

Det tidigare styret i Värmdö ville lägga ner högstadiet på öarna, hur ser du på det?

– Det är kommunerna som måste göra bedömningen och fatta besluten, och det är en svår ekvation, med litet elevunderlag. Men man vet att ö-skolorna är extremt viktiga för utvecklingen i skärgården. De bidrar till föryngring och stabilitet, vilket är en förutsättning för en livskraftig skärgård, säger han, och tillägger att dagens regelverk kring skolor kanske behöver anpassas mer efter livet ute på öarna.

Kerstin Öhman Moberg och Fredrik Zetterberg från Skärgårdspartiet i Värmdö.

Eva Tonström

Skärgårdspartiets Fredrik Zetterberg gläds också över siffrorna.

– Jättekul! Långsiktiga förutsättningar är det viktigaste för att få folk att våga ta steget. Skolan måste exempelvis finnas kvar, båten måste gå och vatten, avlopp och annat praktiskt måste fungera. Ju fler som väljer att göra öarna till sina hem, desto lättare blir det att förse dem med god samhällsservice, säger han. 

Så här många bor på Värmdös öar

Gällnö: 25 personer (13 hushåll)

Möja: 194 (90 hushåll)

Nämdö: 26 (15 hushåll)

Runmarö: 265 (137 hushåll)

Sandön: 128 (85 hushåll)

Svartsö: 70 (42 hushåll)

Siffrorna är från 2021.

Källa: Region Stockholm/SCB