I många av Mitt i:s bevakningsområden är vi ensamma att granska den lokala makten och nyhetshändelserna. Något som gör vårt uppdrag otroligt viktigt, skriver Joakim Fransson. Foto: Mitt i / Mostphotos

Ingen journalistik utan kärlek till läsaren

Jag har älskat och fascinerats av nyheter i hela mitt liv. Redan som riktigt liten var jag otroligt nyfiken på världen bortom det egna brevinkastet.

  • Publicerad 19:20, 30 maj 2021

Det här är en krönika på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens.

När jag var liten var jag ivrig att få lära mig läsa så fort det bara gick. På tidigt 1970-tal ville dock inte skolvärlden att det drällde omkring ungar som lärt sig läsa innan de ens börjat första klass. Oklart varför.

Minst två skulle misslyckas

Men det var ett annat samhälle på den tiden. Och i ett utbildningssystem där det på förhand var bestämt att minst två i varje klass skulle misslyckas och två vara stjärnelever så kunde det ju inte komma ungar som inte var de tomma kärl som skolan tänkt sig och förberett sig på att knåda och utbilda till de medborgare som planerats.

Obrydd av detta lärde jag mig läsa i fem-sexårsåldern och satte igång att tillförskanska mig nyheter och kunskaper från tidningarnas värld. Som alla ungar började jag min tidningsredaktion bakifrån. Först bara tv-tablån och serierna. Sedan sporten, de lokala nyhetssidorna och sist världen.

Aktuellt och Rapport var också självklart. Överhuvudtaget var tv obligatoriskt i alla svenska hem mellan 18 och 21. Då skulle tv-kannan var full och bullarna framme. Detta var nämligen en tid då hela Sverige åt middag klockan 16.00. Förmodligen var det lagstadgat så.

Men medan jag fann nyhetstidningarnas värld inbjudande och omfamnande upplevde jag tv-nyheterna som både elitistiska, fostrande och avvisande. De krävde förkunskaper en ung medborgare inte hade och en självgod uppfostrande ton som till och med en sjuåring kunde genomskåda.

Gott så. De knuffade mig rakt i famnen på Barometern och Expressen och stärkte min kärlek till det tryckta.

För få medier bevakar lokala frågor

Kärleken till tidningar blev livslång och anledningen till att du, kära läsare, läser just dessa rader just vid detta tillfälle. För kärleken till tidningar är ingenting utan kärlek till läsarna. Du är viktigast. Aldrig att vi skulle stöta bort dig genom att tala över huvudet på dig. 

Och jag har skrivit det förut, oberoende journalistik i allmänhet och lokaltidningsjournalistik
i synnerhet är det viktigaste man kan ägna sig åt som journalist i dessa dagar. Det lokala perspektivet helt enkelt för att så få bevakar nyheter på denna nivå.

I många av Mitt i:s bevakningsområden är vi ensamma att granska den lokala makten och nyhetshändelserna. Något som gör vårt uppdrag otroligt viktigt.

Men det görs, som sagt var, inte utan kärlek, respekt och förståelse för läsaren och dennes vardag. Det är ju din verklighet vi ska skildra.