#ettsthlm

Talesperson. Nora Mustafa sammanfattade gruppens slutsatser: ”Alla måste få ha lika rösträtt, oavsett kunskaper. Annars får man bara mer segregation”. I bakgrunden Hytham Kamoga, Zohaib Mustafa och Ali Jamali.

Nu snackar eleverna ihop sig över språkgränsen

Nej, 16-åringar är för omogna för att delta i allmänna val. Men att ha kunskapskrav för att få rösta, det vore också fel. Det enades elever på Globala gymnasiet om när de testade ett nytt sätt att diskutera tillsammans – och samtidigt minska språkklyftan.

  • Publicerad 11:00, 30 okt 2021

Det känns också bättre nu när vi lär känna dem och de lär känna oss. Tidigare kunde jag känna mig lite otrygg.

– Klimatförändringar, digitalisering och globalisering. Allt det här skapar nya dilemman för demokratin som ni kommer att behöva hantera, inleder läraren Olle Haglund.

På borden ligger gröna och röda lappar. Runt varje bord sitter ett tiotal elever. De känner inte varandra särskilt bra.

Några har bott i Sverige hela sitt liv. Andra kom hit för bara ett eller några år sedan och går programmet Språkintroduktion (Spri).

– Vi har elever som berättat att de inte känt sig helt bekväma i korridorerna. Det handlar mycket om en osäkerhet i språket, säger Tove Johnsson, SO-lärare på Språkintroduktion vid Globala gymnasiet vid Zinkensdamm.

Uppdelade av pandemin

Nytt för det här läsåret är att Spri- och natureleverna på Globala har sammanförts under samma arbetslag, för att underlätta gemensamma projekt. Under hela förra läsåret hölls elevgrupperna mer separerade än vanligt, på grund av pandemin,

– Förhoppningen nu är att det ska ge mer glädje och trygghet om eleverna känner varandra bättre mellan programmen, säger Tove Johnsson.

Samstämmiga. Ali, Nora, Jona, Zahra, Tony, Thea, Samuel, Singoalla och Hytham från Spri- och naturklasserna gillar de gemensamma aktiviteterna: "Vi lär oss av varandra"

Varje grupp har nu fått ett papper med ett demokratiskt dilemma: Ska 16-åringar få rösta i allmänna val? Blir det bättre om experter tar över beslutsfattandet i klimatfrågorna? Borde man införa kunskapstest som villkor för att få rösta?

– Vad tänker ni, stärker det demokratin eller blir det tvärtom sämre? Det är ju ni som ska leva i det här samhället i fortsättningen, påminner läraren Olle Haglund.

Bord fyra jobbar med frågan om kunskapstest, en modell som bland annat har införts i USA för nya medborgare. Texterna är lite krångliga, men natureleverna läser högt för att alla ska hänga med.

Exkluderar grupper

Eleverna har 45 minuter på sig att prata igenom argumenten för och emot. Och komma fram till ett beslut, som sedan ska försvaras inför de andra i klassen.

– Det är lättare att fatta bra beslut om man har kunskap. Och det kan göra fler engagerade i politiken. Samtidigt riskerar det att exkludera stora grupper, föreslår Jona Mellergård som går natur.

Jona Mellergård och Thea Engström Bennerhult.

Zahra Amini på samma program håller med: det blir som att omyndigförklara folk. Klasskompisen Thea Engström Bennerhult kallar det ett steg tillbaka från principen att alla ska få rösta.

Kan förvärra

– Det är bra att man har kunskap om landet man ska rösta i. Men det kan förvärra uppdelningen och segregationen, säger Spri-eleven Nora Mustafa, som får uppdraget att föra gruppens talan inför klassen.

En av de största problemen, menar ­eleverna, är hur man ska avgöra vad som räknas som kunskap. Det kan ju ändras beroende på vilka som sitter vid makten.

– Till exempel: hjälper kärnkraft i klimatfrågan? Det är svårt att svara objektivt på, säger Jona Mellergård.

Votering. Eleverna fick ta ställning till olika förslag om hur demokatin skulle kunna utvecklas.

När det är dags att rösta visar alla runt bordet rött kort: förslaget om kunskapstest faller.

Det gör också förslaget att ge 16-åringar rösträtt – de är för omogna och kan bli påverkade av sina föräldrar, anser elevgruppen som jobbat med frågan.

Även idén om expertbeslut i klimatfrågan röstas ner: folkstyret är viktigare, tycker eleverna. Däremot blir det grönt ljus för att förbjuda antidemokratiska rörelser.

Hjälpsamma

– Jag tycker vi lyckades diskutera ganska bra. Att prata politik med folk med erfarenheter från andra länder är intressant, säger Thea Engström Bennerhult efteråt.

Nora Mustafa vill gärna ha fler gemensamma diskussioner. Hon har redan gått ett år på språkintroduktion och är glad över att grupperna nu äntligen gör saker tillsammans, på ett sätt som inte skedde tidigare.

– Vårt språk blir ju bättre om vi får chans att prata med de andra. Det känns också bättre nu när vi lär känna dem och de lär känna oss. Tidigare kunde jag känna mig lite otrygg. Men det gick bra i dag. Och de andra var hjälpsamma, säger Nora.

Zahra Amini går naturprogrammet, i bakgrunden Ali Jamali som går Spåkintroduktion.

Nytt samarbete mellan Spri- och naturprogrammet

Globala gymnasiet vid Zinkensdamm testar i år en ny modell för att stärka samhörigheten mellan nyanlända elever inom språkintroduktion (Spri) och de mer etablerade ungdomarna på naturprogrammet.

Organisationen har gjorts om så att Spri- och natureleverna nu ingår i samma arbetslag.

Några veckor in på höstterminen startade samarbetet med gemensamma lektioner i Capoeira, Bingo och andra lära-känna-övningar.

I förra veckan fortsatte samarbetet med en workshop på temat ”Demokratiska dilemman”, med ett underlag som tagits fram av statsvetare från flera olika universitet.

Under hösten går också natur- och spri-eleverna tillsammans på teater två gånger, kopplat till ett tema om kärlek och relationer.

Visa merVisa mindre

Språk och integration

EttSthlm är en specialsida i Mitt i som söker svar på hur vi ska få ett mer sammanhållet Stockholm. I några artiklar tittar vi närmare på språkets betydelse för integrationen. Maila idéer och förslag till: petter.beckman@mitti.se. Och diskutera på facebook: Mitt i Stockholm