DET HÄR ÄR DEL 2 I ARTIKELSERIEN "SKILDA VÄRLDSBILDER". LÄS DEL 1 HÄR.
Polariseringen i Sverige har inte alls gått så långt som i USA. Konfliktnivån är hög, men det är inte värre än vanligt och det finns ingen akut fara för demokratin.
Det kom en grupp forskare vid SNS Demokratiråd fram till i våras, efter en grundlig genomgång av de senaste 40 årens politiska klimat i Sverige.
– Det är lätt att förblindas av Twitter och utvecklingen i USA. Men här i Sverige är det förvånansvärt stabilt, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, en av författarna till rapporten.
Mångkultur och slöjor
Det är i huvudsak på ett område som polariseringen har ökat: i frågor som rör mångkultur, flyktingmottagning, slöjbärande och arbetskraftsinvandring – det som forskarna kallar "den kulturella värderingsdimensionen".
– Sambandet mellan partisympati och inställning i de här sakfrågorna har blivit mycket starkare, säger Henrik Oscarsson.
Det har även blivit vanligare att väljare har starka negativa känslor inför vissa partier. Det gäller särskilt Sverigedemokraterna, men också i viss mån Miljöpartiet.
– Språkbruket inom politiken har också blivit mer oförsonligt och eldfängt, säger Henrik Oscarsson.
"Kan vara skadligt"
Det hårda språkbruket, inte minst på Twitter, kan vara skadligt för demokratin, menar han. Människor vill gärna att de ideologiska skillnaderna ska vara tydliga, men samtidigt att samtalet ska vara respektfullt, framhåller han.
– Det demokratiska samtalet går miste om folk som inte trivs med det här formatet. Det kan vara människor, särskilt unga, som har ett politiskt intresse, men som blir avtända av samtalsklimatet.
– Men det finns ganska lite kunskap om hur det stora flertalet, de som inte ser allting så svartvitt och som inte hörs i kakafonin, vill att det politiska språkbruket ser ut. Det behöver vi veta mer om, säger Henrik Oscarsson.
– Nedskärningar inom sjukvården blir en het fråga tror jag. Och integration.
Blir folk osams om det här?
– Det är säkert konflikter på sociala medier, men jag märker inte av det så mycket för jag är inte där. Jag jobbar inom vården och vi diskuterar ganska mycket i lunchrummet. Det klarar vi bra, utan att puckla på varandra.
Finns det ämnen ni undviker för att slippa konflikt?
– Ja, så är det nog. Invandringsfrågor till exempel.
– Helt klart invandringsfrågorna, som blivit hetare än någonsin på grund av alla skjutningarna. Det ger Sverigedemokraterna vatten på sin kvarn, vilket är tråkigt, säger Hugo Sundquist.
Är Sverige polariserat i den frågan?
– Ja, till viss del. Men det är mest på sociala medier, där finns det mycket populism och det är lätt att vinna enkla poäng genom att peka på hur dåliga sossarna är.
Blir ni osams mellan kompisar när ni diskuterar sånt här?
– Ja, det händer, när man pratar om skjutningar och någon drar alla från en viss folkgrupp över en kam. Då låter det ganska rasistiskt och man kan bli osams, även om han kanske inte menar det så allvarligt.
– Just nu reagerar alla på gängkriminaliteten. Själv tycker jag att de ekonomiska ojämlikheterna borde vara det viktiga. Men politikerna har lättare att få delningar om de pratar om kriminalitet och migration.
Skapar det här splittring?
– Det finns ju en klyvnad i grunden genom att folk har olika erfarenheter. Men det görs värre på sociala medier där folk gärna vill bygga sitt varumärke. Det blir mycket: "Såhär får du inte tänka" och "Aha, där fick jag dig". Det blir dömande på ett sätt som bidrar till polariseringen.
Kan du ge exempel?
– Det kan gälla vem som får uttala sig om kvinnors situation eller om upplevd rasism. Det blir lätt att bara vissa personer får ha en åsikt. Men jag tycker att en empatiskt tänkande människa måste kunna sätta sig in i hur andra har det.
– Integrationen och våldet blir den stora stridsfrågan tror jag. Folk ser olika på det här med straff. Och på vem som ska uppfostra barnen – föräldrarna eller samhället?
– Ändå klarar folk att hålla sams ganska bra, tycker jag. Kanske för att man mest umgås med andra som tycker likadant. På Twitter är det säkert väldigt polariserat, men det är inte så många som är där. Svenskar står inte gärna på barrikaderna.
Under två år, med start nu i september 2021, ska lokaltidningen Mitt i delta i ett utvecklingsprojekt tillsammans med bland andra Research Institutes of Sweden (RISE) och Södertörns Högskola.
Målet är att utforska hur konstruktiv journalistik, som söker lösningar, tillsammans med nya digitala verktyg kan bidra till ett mindre polariserat samtalsklimat. Ett klimat där fler tycker att det är intressant att samtala över sociala, geografiska och ideologiska konfliktlinjer.
Genom projektet ska vi utveckla och testa olika designidéer som kan sänka tröskeln för människor att mötas på ett tryggt och inkluderande sätt.
Förutom Mitt i deltar Norr Media, Blekinge Läns Tidning och Dalarnas Tidningar i samarbetet. Projektet, som fått namnet ConnectMe, stöds också av innovationsmyndigheten Vinnova.
Tycker du det här låter intressant?
För att hamna rätt kommer vi att behöva mycket hjälp från er som läser tidningen. Under resans gång ska vi samla olika slags referensgrupper där vi ber om förslag, bollar upp idéer och testar olika slags lösningar. Den första gruppen kommer att samlas i mitten av oktober.
Är du intresserad av att hjälpa till? Vill du veta mer? Skicka ett mail till: petter.beckman@mitti.se