#ettsthlm

Hayat Bahri jobbar som studiecoach för SFI-eleverna på Eductus i Liljeholmen. "Att fler föräldrar lär sig bra svenska är nog lösningen på många av de problem vi ser bland ungdomar i dag", säger hon.

"Att kunna svenska är nyckeln till att vara självständig"

Nästan hälften som läser svenska för invandrare (SFI) hoppar av i förtid. Många väljer att jobba eller vara hemma med barnen. ”Vi behöver motivera fler att tycka pluggandet är viktigt”, säger en SFI-rektor. Aline och Fitsum har hittat en mix som funkar.

  • Publicerad 11:00, 27 nov 2021

Det är jätteviktigt att föräldrar lär sig bra svenska innan de skaffar fler barn. Hur ska de annars kunna förstå samhället?

DET HÄR ÄR DEL FYRA I EN SERIE OM SPRÅKETS BETYDELSE. LÄS ÄVEN DEL ETT, DEL TVÅ OCH DEL TRE.

För Fitsum Kaleab från Eritrea och Aline Swama från Kongo öppnades dörrarna ovanligt snabbt. Mindre än ett halvår efter att de kom till Sverige som kvotflyktingar våren 2019 började de plugga på SFI.

Samtidigt ordnade Arbetsförmedlingen så att de fick jobb med egen lön. Fast de inte kunde många ord svenska fick Fitsum och Aline börja hjälpa till inom fritids och skola – spela fotboll med barnen, stötta på mattelektionerna, laga mat och torka av bord.

Bäst på jobbet

– SFI är bra, men jag lär mig svenska bäst på jobbet eftersom jag alltid pratar med barnen. De rättar mig när jag säger fel och förklarar när jag inte förstår, säger Fitsum Kaleab, som i dag är halvtidsanställd på en förskola i Lidingö.

Balans. ”I skolan lär man sig att skriva, på jobbet övar man på att prata”, säger Fitsum Kaleab och Aline Swama, som båda arbetar extra inom skola och barnomsorg vid sidan av SFI-studierna. Foto: Petter Beckman

Aline Swama, som har jobb som lärarresurs på en skola i Vaxholm, tycker att både språklektionerna och jobbet är viktiga, på olika sätt.

– I skolan lär vi oss hur vi ska skriva, på jobbet övar vi oss att prata, säger Aline.

Men Arbetsförmedlingens linje, att SFI-studenter gärna ska jobba halvtid vid sidan av sina 15 lektionstimmar i veckan, möter också invändningar.

Kan bli en krock

– Ibland blir det en krock för eleverna. Det är viktigt att de får tillräckligt med tid för att träna ord och repetera. Det är inte heller alla jobb där man pratar så mycket svenska, säger Amina Sharif, studie- och yrkesvägledare på Eductus SFI i Liljeholmen.

En del har dessutom stora familjer som tar mycket tid och då kan det bli svårt att hinna både jobba och plugga, menar hon.

Studie- och yrkesvägledaren Amina Sharif ser att det kan uppstå en krock mellan studier och arbete för en del av SFI-studenterna.

Att många SFI-elever arbetar vid sidan av studierna har förstås också ekomiska skäl, framhåller SFI-rektorn Camilla Pontén.

– Vad vi nås av är att en del elever har krav på sig att sända pengar hem till släktingar. De kanske hoppar in på sin farbrors restaurang. Det kan göra att de börjar i fel ända. De får pengar i handen, men lär sig inte så mycket mer svenska, säger hon.

Motivera fler

Även om de flesta SFI-elever tar pluggandet seriöst, tycker Camilla Pontén att det finns en utmaning: Hur kan man motivera fler att tycka det är viktigt? Skolverkets statistik visar att 47 procent av SFI-studenterna i Sverige avbröt studierna förra året.

Rektor. ”De flesta är motiverade. Men det finns också de som väljer bort studierna”, säger Camilla Pontén, SFI-rektor inom Eductus. Foto: Tommy Jansson

– Det finns många föräldrar som inte tycker om att vara i skolan. De är hellre hemma, lagar mat och tar hand om barnen, säger Hayat Bahri, studiecoach på SFI-skolan i Liljeholmen.

Hennes uppgift är bland annat att uppmuntra och motivera eleverna.

Lösning på ungdomsproblem

– Det är jätteviktigt att föräldrar lär sig bra svenska innan de skaffar fler barn. Hur ska de annars kunna prata med barnen om skolan och förstå vad som händer i samhället? Det är nog lösningen på många av de problem vi ser bland ungdomar i dag, säger Hayat Bahri.

– Speciellt för kvinnor är språket viktigt om man vill vara självständig och inte bli beroende. Svenskan är nyckeln till allt, understryker hon.

Hayat Bahri peppar SFI-studenterna att inte skjuta upp svenskastudierna till senare. Foto: Petter Beckman

Aline Swama kom till Sverige med två barn som idag är 16 och 21. Hon är van att försörja sig själv och jobbade som taxichaufför under de år som hon levde som flykting i Uganda under FN:s beskydd. Nu är hon halvvägs färdig med att ta körkort, med målet att bli busschaufför.

– Svenska är svårt, man måste träna många gånger innan det blir rätt. Jag kan läsa och förstå ganska bra. Men när jag ska prata försvinner alla ord. Fast det går bättre och bättre, säger Aline.

Läser mycket tidningar

Fitsum Kaleab tror att han har det lättare med inlärningen eftersom han är yngre. Hans mål är att öppna en restaurang med eritreansk mat.

– Jag kan inte skriva så bra än, men jag läser mycket tidningar och tittar på filmer på SVT. Det måste man göra, annars går det inte, säger han.

Fitsum Kaleab vill starta en restaurang, Aline Swama har målet att bli busschaufför. Foto: Petter Beckman

Nästan hälften avbryter SFI

Under förra året läste totalt 163 000 personer i Sverige SFI (Svenska för invandrare). Av dem avbröt 47 procent studierna utan att vara godkända, enligt Skolverkets rapportering.

 Arbete, föräldraledighet eller hälsa har varit vanliga skäl till avhopp i tidigare uppföljningar.

Enligt lagen är nyanlända garanterade 15 timmars SFI i veckan. vilket enligt Skolverket motsvarar 65 procent av heltid.

Samtidigt hjälper Arbetsförmedlingen ofta SFI-eleverna att hitta subventionerade halvtidsjobb för att gynna språkutveckling och etablering. Arbete och praktik går före SFI-studierna om det inte går att kombinera.

”Det kan bli en krock. Eftersom det blir mer än heltid kan det göra att individen inte får tillräckligt med tid för språkstudierna”, säger Inger Bergendorff, undervisningsråd på Skolverket.

Deltagande i SFI krävs för att få etableringsersättning från Försäkringskassan. Men för den som väljer att jobba är SFI inte obligatorisk.

Visa merVisa mindre

#EttSthlm

#EttSthlm är en specialsida i Mitt i som letar svar på hur vi får ett mer sammanhållet Stockholm.

I några artiklar tittar vi på språkets betydelse för inkludering och integration. Har du förslag och tankar om ämnet? Maila petter.beckman@mitti.se – och diskutera på facebook: Mitt i Stockholm