Med Älvstadens utbyggnad har en förflyttning av Göteborgs centrum börjat, här pekas Frihamnen ut som en ny mitt. Nu måste vi ta tag i frågan om hur vi binder ihop staden över vattnet och på Hisingen. Vi ser gärna att Lindholmsförbindelsen över älven blir verklighet, såväl som fler broar, vi bör även vara öppna för att återigen titta på en linbanelösning.
Lundbyleden och Hamnbanan klyver igenom Hisingen, barriärer för fotgängare och cyklister, men också livsviktiga ådror genom staden. Här går godstrafik till och från Skandinaviens största hamn och personbilstransporter till våra största arbetsplatser.
Att överdäcka eller flytta leden och Hamnbanan ger goda möjligheter till stadsutveckling med bibehållna transporter, men det ligger i framtiden. Under tiden måste barriärerna hanteras, utan att hindra trafik.
Ett förslag är en sociodukt över leden till Frihamnen. Ett annat är att göra stadsgata av Lundbyleden, likt HC Andersens Boulevard i Köpenhamn. Det ger ett mer attraktivt stadsliv och integrerar det nya och gamla Hisingen. Dock kan trafikströmmarna försvåras och flytta till andra hårt belastade leder. Inom sinom tid ska Göteborgs hamn byggas ut och AB Volvo i Lundby växa med cirka 10 000 nya jobb. Det ställer stora krav på transporter.
En lösning är den skrotade linbanan. Utveckling av fordon, mobilitets- och affärsmodeller sker snabbt och det finns skäl att åter titta på detta trafikslag. Fördelen är att den rör sig över just barriärerna. Här är inte sista ordet sagt, i synnerhet om näringslivet tar en större del av finansieringen.
När Backaplan, Frihamnen och Ringön får fler bostäder och arbetsplatser behöver de och staden fogas samman. Även kollektivtrafik mellan Linnéplatsen och Lindholmen är nödvändig. Att Lindholmsförbindelsen blir av är viktigare än hur den utformas, men en tunnel gör mindre ingrepp i stadsmiljön. Fler kopplingar över älven behövs, med en eller flera gång- och cykelbroar. Nu hoppas vi på en framåtriktad plan för ett av Göteborgs mest expansiva områden.
