Föreskrifterna kring enkelt avhjälpta hinder kom 2003. Kravet gäller om det ”med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa hindren”. Det politiska målet var att alla enkla hinder skulle vara avhjälpta år 2010. Men arbetet mot hindren har avtagit. I verkligheten tycks lagstiftningen falla i glömska både hos kommuner och funktionsrättsorganisationer – antalet anmälningar har minskat.
I Oterdahlska huset 2017 testade vi appen genom att anmäla en entrédörr i glas. Den hade bara varningsmarkering i höjd för stående person, och saknade markering i höjd för sittande person i rullstol.
Sedan hände ingenting på nästan fem år. Men nu under våren, kom mejl från stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Den 24 mars i år hade det gjorts en inspektion som konstaterat att det saknas varningsmarkering i höjd för sittande person och detta hade nu påpekats för fastighetsägaren.
Förvaltaren mejlade så snabbt som den 18 maj i år tillbaka till stadsbyggnadskontoret att man åtgärdat hindret genom att varningsmarkera i höjd för sittande person. Det tog alltså mindre än två månader för föravltaren att åtgärda bristen.
Enligt Förvaltningslag 2017:900 9 § ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Enligt 11 § ska myndigheten underrätta parten ifall ärendet väsentligt försenas.
År 2018 fick Boverket ett regeringsuppdrag att analysera om reglerna för enkelt avhjälpta hinder behöver förtydligas eller ändras. Man kom fram till att kommunernas tillsyn är otillräcklig och inte systematiserad.
Boverket kom även fram till att om funktionsrättsorganisationer skulle få rätt att överklaga, skulle fler ärenden kunna prövas av rättsinstanser.
Vi påpekade redan 2014 att kretsen av klagoberättigade borde utökas till att gälla organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning – precis så som miljörörelsen länge har haft när det gäller miljö.
I en rapport från förra året, Ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder 2021, konstaterar Boverket att ett av de stora hindren är resursbrister i kommunerna.
Vi ser tyvärr att även nybyggnationer och renoveringar lider av bristande tillgänglighet. Det som krävs är universell utformning. Gör rätt från början. Universell utformning innebär att bygga och konstruera tillgängligt för alla, att inte bygga in hinder som sedan måste rättas till.
Det krävs mer statistiska underlag för att följa utvecklingen. Och det behövs även en informationssatsning - särskilt eftersom reglerna om enkelt avhjälpta hinder firar 20 år nästa år.
Se till att något händer! Ge funktionsrättsorganisationer möjlighet rätt att överklaga. Se till att kommunerna får resurser att aktivt utöva tillsyn så att lagen om enkelt avhjälpta hinder efterlevs. Samhället ska vara tillgängligt för alla!
