I en artikel i Mitt i Söderort den 29 januari ställs frågan hur barn påverkas av stora förskolor. Frågan är mycket aktuell. SISAB (Skolor i Stockholm AB) planerar och bygger idag i snabb takt mycket stora förskolor i två eller flera våningar.
https://www.mitti.se/soderortdirekt-liljeholmenalvsjo/experten-aven-stora-forskolor-kan-vara-lugna/repulf!zLsohVJg4YeHnwDuHXj1@A/
Fördelar med stora förskolor sägs bland annat vara att personalen kan utnyttjas effektivt och att man kan minska svinnet. Det handlar om fördelarna med stordrift. Men Skolverkets kartläggning av forskning visar att organisationen i form av storarbetslag innebär flera riskfaktorer. Barn har svårigheter att hantera många relationer, de får mindre kontakt med vuxna, mindre emotionellt stöd och uppmärksamhet.
Hålla barngrupperna åtskilda
Undervisningsrådet Adrian Forssander på Skolverket hävdar i artikeln ”att det inte går att fastställa en optimal storlek för en förskola” och betonar att det handlar om att ”organisera verksamheten så att barnen inte möter alla barn och alla pedagoger”… ”för många möten och relationer under en och samma dag kan leda till stress hos barnen”.
https://www.mitti.se/nyheter/experten-stora-forskolor-kan-vara-battre-an-sma/repula!W15yn7WzI0aNzMj1UmbCEQ/
Hans lösning på problemet är att hålla barnen i små grupper åtskilda både inom och utomhus. Men hur barngrupperna ska kunna hållas åtskilda från varandra, hur barnen lätt ska kunna komma ut för att leka och få tid, rum och ro att växla mellan aktiviteter inne och ute, såsom läroplanen för förskolan förespråkar, är en gåta.
Tolv avdelningar
I Västertorp har nu förskolan Hasselbacken öppnats. Den har två våningar för 210 barn fördelade på 12 avdelningar med i snitt 17–18 barn per avdelning. Hasselbacken har sex entréer, varav tre till bottenvåningen och tre till trappor som leder till övervåningen. Två avdelningar delar på en entré och korridor med skåp och alla sex entréerna mynnar på samma trånga gårdsplan.
Barnen från avdelningar på övervåningen ska alltså först ta sig från sina hemvister till en korridor med skåp gemensam för ca 35 barn, och klä på sig och gå nerför trapporna och till sist slussas ut genom sin entré.
Stressmoment för alla
Av- och påklädning blir ett stressmoment när det är trångt. Samtal mellan vuxna och barn försvåras. Idag när barns fysiska aktiviteter har minskat och de inte är ute lika länge är det extra viktigt att lokalerna utformas så att det är lätt för barn och personal att komma ut. Inomhuslekar och måltider ska lätt kunna flyttas ut i en utemiljö som innehåller ytor av olika karaktär.
Hur detta ska kunna organiseras utan att det blir ett stressmoment både för barn och personal och föräldrar är svårt att förstå. Det behöver studeras närmare innan fler stora förskolor byggs.
Kräver en bunden struktur
Läroplanen för förskolan slår fast att leken i sig är viktig. Genom leken får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. Lek kan också stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler.
Lek ute och kontakt med natur ger en särskild och viktig stimulans. Men hur åstadkomma detta på de stora förskolorna? Som kräver en bunden struktur där barnen slussas mellan avgränsade utrymmen både ute och inne och en uppgift för personalen är att hålla barngrupperna avskilda från varandra.
Studier saknas
Vi kan konstatera att utbyggnaden av stora förskolor sker i snabb takt trots att det saknas studier av hur dessa påverkar barns välbefinnande och utveckling. Det tycks även saknas ambitioner att hitta lösningar på hur förskolan och gården kan gestaltas i delar som inte är för stora och som ger barn mångsidiga förutsättningar för lek, hur det ska gå lätt att röra sig mellan ute och i inne.
Våra barn utsätts idag för ett experiment, där barnens hälsa och välbefinnande riskeras.