Unga vuxna, som inte har hunnit spara ihop till en kontantinsats som krävs, skulle med startlånets hjälp komma in på bostadsmarknaden, skriver Johan Nyhus, förbundsordförande HSB och Anders Svensson, vd HSB Stockholm Foto: Mostphotos/Pressbilder

Debatt: Startlån sänker tröskeln till Stockholms bostadsmarknad

Äntligen ser vi ett bostadspolitiskt förslag som kan göra stor skillnad. Ett statligt garanterat startlån till förstagångsköpare skulle göra det lättare för 400 000 personer att köpa ett eget hem. Nu krävs politisk vilja för att göra förslaget till verklighet, skriver företrädare för HSB.

  • Publicerad 06:15, 1 jun 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Oavsett utgången av höstens val behöver startlånet införas. De som står utanför bostadsmarknaden har inte råd med ännu fler förlorade år.

Det är sannerligen inte ofta man har anledning att ropa ”äntligen!” när det gäller svensk bostadspolitik. De senaste årens ensidiga fokus på kreditrestriktioner har gjort det allt svårare för unga vuxna, ensamstående föräldrar och nyanlända att köpa en egen bostad.

Klyftan har vuxit mellan dem som tjänar pengar på att äga sitt boende och dem som fått det allt svårare att spara ihop till en kontantinsats. Allt medan politikerna har varit märkligt passiva.

Kraftigt sänkt kontantinsats

När en statlig utredning nu i april lade fram ett förslag på startlån till förstagångsköpare var det därför ytterst välkommet. Förslaget innebär att låntagaren tar ett lån på 95 procent, istället för 85 procent, av bostadens värde. Maxgränsen för den statliga garantin är 250 000 kronor.

För en förstagångsköpare som vill köpa en genomsnittlig etta i Stockholm skulle det innebära en kontantinsats på 213 500 istället för 463 500 kronor. Det är en betydande skillnad.

Unga är positiva

Startlånet är en åtgärd som har potential att hjälpa många. Utredaren Eva Nordström räknar med att cirka 400 000 potentiella förstagångsköpare uppfyller villkoren för att ta del av lånet. Unga vuxna, som inte har hunnit spara ihop till en kontantinsats som krävs, skulle med startlånets hjälp komma in på bostadsmarknaden.

Och de unga själva är positiva. HSB har låtit Sifo fråga drygt 1 000 personer mellan 18 och 30 hur det ser på ett sådant startlån, och resultatet är tydligt. Drygt hälften tycker att ett statligt startlån bör införas, endast 2 av 10 är negativa.

Bara häften har råd

Och av dem som i dag inte äger sin bostad säger en majoritet att det är troligt att de skulle ta del av startlånet om den möjligheten fanns. 

Undersökningen pekar också på varför startlånet behövs. En klar majoritet av de unga äger inte bostaden de bor i idag. Och bara hälften av dem som vill köpa en bostad inom de närmsta fem åren uppger att de kommer att ha råd med det.

Tröskeln sänks rejält

Det är dock väldigt hoppingivande att många regelbundet sparar till sitt framtida bostadsköp – i genomsnitt 2 600 kronor i månaden. Sparviljan finns alltså där och om man endast behövde spara till 5 procent av insatsen skulle tröskeln in på bostadsmarknaden sänkas rejält. 

Nu ligger alltså för första gången på många år ett bostadspolitiskt förslag på bordet. Det är inte ett förslag som löser alla problem, men en viktig pusselbit som kan göra stor skillnad för många människor som annars är hänvisade till dyra och otrygga andrahandsboenden.

Inga fler förlorade år

Därför är det av största vikt att regeringen och bostadsminister Johan Danielsson gör allt de kan för att ta förslaget vidare. Oavsett utgången av höstens val behöver startlånet införas. De som står utanför bostadsmarknaden har inte råd med ännu fler förlorade år.