Signalfel orsakade stopp i pendeltågstrafiken. Förra onsdagen kunde inga pendeltåg komma in till Stockholm, resenärerna tvingades trängas på plattformar och i försenade tåg med uppenbar risk för smittspridning av covid-19. Först efter flera timmar var trafiken igång i normala turer.
”Signalfel” låter kanske som ett force majeure eller något som oundvikligen måste inträffa då och då. Men så enkelt är det inte. Med rätt underhåll och goda satsningar på personal och materiel, skulle sådana fel kunna undvikas. Åtminstone bortsett från den mänskliga faktorn, som förstås alltid finns med.
Pendeltåg delar spår med SJ
Stockholms pendeltåg delar spår med SJ och alla andra operatörer som kör fjärrtrafik och underhållet av spåren är utlagt på entreprenad. Det innebär att olika utförare har ansvar för olika delar av spåren. Men ingen har överblick över helheten, inte ens Trafikverket som är den statliga myndighet som ansvarar för spåren. Det beställarsystem som finns gör att företagen snarare åtgärdar fel än har ett fungerande förebyggande underhåll och det finns ingen som kontrollerar arbetet när det väl är utfört.
All kollektivtrafik upphandlas
Förutom detta har all kollektivtrafik inom Stockholms län upphandlats. Modellen med upphandling och beställningar har inneburit att SL tappat överblick och övergripande ansvar. Det innebär också, eftersom lägstbjudande bolag vinner upphandlingen, att det blivit olönsamt med marginaler. De privata bolagen tar förstås uppdragen för att göra vinst, något som inte hade behövts om kollektivtrafiken ägdes och sköttes av oss alla gemensamt genom regionen. Bolagen håller ogärna till exempel extra körklara bussar och extra personal som har jour för att kunna sättas in om något oförutsett inträffar. Det här är ett systemfel som drabbar personalen, eftersom den blir stressad och slutkörd, och drabbar resenärerna, som drabbas av större förseningar och trängsel än vad som egentligen är nödvändigt.
Ta timmar få fram ersättningsbussar
Vi som skriver detta vet inte vad som orsakade just onsdagens signalfel i Stockholms kollektivtrafik. Men vi vet att det numera kan ta timmar för SL att skaffa fram ersättningsbussar. Det som förut avhjälptes med jourhavande personal som väntade med körklara bussar, kräver nu en rad åtgärder från att SL fått info från Trafikverket, därefter skickar en beställning till upphandlat bolag, som kanske måste skicka ut SMS med förfrågan till ledig personal om någon kan tänka sig att rycka in på jobb. Personal som tackar ja till ett extra arbetspass måste dra på sig uniform, ta sig till depån och iordningsställa buss.
Kommunikationen mellan Trafikverket, SL och de många underentreprenörerna har stora brister. Vi har varit i kontakt med förare som medger att de ibland slår på nyheterna för att snabbare får info om trafikstopp och fel, därför att det tar så lång tid att få besked via arbetsgivaren.
Inte sätta vinstintresset främst
Enögt marknadstänkande har gång på gång visat sig misslyckat, inte minst under pandemin, då trängsel har kvarstått på många håll därför att det är krångligt och olönsamt att sätta in extra trafik. Detta systemfel har också påtalats av oss många gånger och även av SEKO. Detta systemfel har även sin motsvarighet inom till exempel vården, som inte kan samordna eller flytta resurser dit de behövs.
Vad som behövs är en kollektivtrafik med marginaler, med en huvudman som inte sätter vinstintresset främst. Det är resenärerna som ska sättas främst; trygghet, säkerhet och tillgänglighet. Därför behövs en kollektivtrafik i egen regi.