Samtidigt som Stockholm firar femtio år sedan den första miljökonferensen och våra insatser på klimatområdet är långtifrån tillräckliga, så måste vi på Järva också konstatera att det är femtio år sedan staden skulle satsa på Järvagårdarna – ett lokalt initiativ som förenande ekologisk och social hållbarhet.

För femtio år sedan beslutade staden att Järvagårdarna – bland annat Akalla gård, Husby gård och Hästa gård – skulle rustas upp för barn och ungdomsverksamhet. Gårdarnas miljö skulle komplettera det hårt exploaterade Järva och ambitionerna för verksamhet var höga alltifrån kultur till natur. För femtio år sedan var det mer självklart än idag att ekologisk hållbarhet och social hållbarhet hänger ihop.

Tilliten till andra utmanas

Idag ser vi som bor i Stockholms ytterförorter hur tilliten till andra människor utmanas av boendesegregation, segregerade skolor, arbetslöshet, höga inflyttningstal, utanförskap, barnfattigdom, ungdomskriminalitet, låg organisering i det demokratiska livet och ett bristande förtroende för offentliga institutioner. 

Sedan 2018 har det skjutits nära hundra gånger i Järva. Mer än hälften av dessa har varit inom 150 meter från en förskola eller skola rapporterar SVT. De sker på innergårdar, i trapphus och på restauranger.

Oro för att själva bli skjutna

Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle att barn ska växa upp med den oron. Det påverkar deras koncentration i skolan men också hur de ser på sin egen framtid och skapar en oro för att själva bli skjutna.

Att kunna lita på sina medmänniskor är samhällets kitt och har varit framgångsreceptet för det samhällsbygge som vår samhällsmodell vilar på.

Nota på 75 miljoner

Just nu lägger samhället istället orimliga resurser på konsekvenserna av våldet. Nationalekonomen Ingvar Nilsson har försökt räkna på samhällets kostnader för en skjutning där någon skadas lätt och någon annan får livslånga skador. Med alla samhällsinstanser som kopplas in landar notan på 75 miljoner kronor.

Nilsson har också räknat på samhällskostnaden för olika sorters utanförskap. Kostnaden för en gängkriminell blir ca 23 miljoner kronor om personen är aktiv i 15 år.

Två tredjedelar försvunnit

Forskaren Maria Ärlemo doktorand vid arkitekturskolan KTH konstaterade i sin kartläggning av Husby att två tredjedelar av de gemensamma rummen försvunnit. Någon egen kartläggning av situationen har inte staden gjort. Inga pengar till poliser eller väktare kan någonsin kompensera för den förlusten av mötesplatser.

Vi som representerar en rad olika sociala rörelser i Järva vill att Stockholms stad satsar på att skapa arbetstillfällen men också vuxenutbildning. I civilsamhällets regi – i samarbete med Stockholms stad.

Starkt engagemang för odling

I Järva finns ett starkt engagemang för odling och människor med kunskaper och erfarenheter från jordbruk. Istället för förfall och utförsäljningar av gårdarna, vill vi att staden satsar på fritidsverksamhet och extrajobb.

Det bästa vaccinet för att skydda barn och ungdomar från att hamna fel är meningsfulla aktiviteter som kan leda till jobb och integration i samhället. Vi vill se mötesplatser såsom tillsammansodlingar och stadsdelskök. Initiativ som förenar ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Det är inte 50 år för tidigt.