Konsekvensen av ihopslagningen och privatiseringen blir att barn, ungdomar och deras föräldrar kommer att tvingas armbåga sig fram för att få vård, skriver Talla Alkurdi (S) och Hanna Jokio (S). Foto: Pressbild

Debatt: Barnens framtid måste gå före Moderat ideologi

Sju av Region Stockholms sexton BUP-mottagningar riskerar nu att stängas. 11 000 barn ska få sin vård privatiserad. Det slår direkt mot barnens framtid i områden som Järva och på hela Södertörn, skriver S-oppositionen i Regionen.

  • Publicerad 06:15, 19 okt 2021

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Nyligen rapporterade media om hur ett besparingskrav kommer att tvinga barn- och ungdomspsykiatrin att organisera om hela sin verksamhet. Sju av Region Stockholms sexton BUP-mottagningar riskerar nu att stängas.

Bakgrunden är ett beslut från den moderatledda regionledningen och innebär att 11 000 barn ska få sin vård privatiserad. Dessutom kommer allt färre mottagningar nu att tvingas ansvara för allt större upptagningsområden.

Samtidigt hade bara hälften av alla barn i Region Stockholm fått ett första besök inom vårdgarantins 30 dagar juli i år. Det är långt sämre än regioner som Dalarna, Gotland och Gävleborg.

Tvingas armbåga sig fram

Över 80 000 barn i Söderort i Stockholm riskerar nu – som en direkt följd av beslutet – att behöva samsas om en enda mottagning. En utveckling som inte bara spär på ojämlikheten i Region Stockholm utan som också riskerar att slå direkt mot barnens framtid.

Konsekvensen blir nämligen att barn, ungdomar och deras föräldrar kommer att tvingas armbåga sig fram för att få vård. Den som har råd uppmuntras nu att söka sig till privata aktörer. Den som inte har råd? Den riskerar istället att bli utan. Detta i ett läge när vården i Region Stockholm redan står inför stora utmaningar.

På grund av att vårdcentralerna underfinansieras är läget mycket ansträngt. Det är också till just vårdcentralerna människor egentligen ska söka sig först för att kunna få vård och stöd.I undersökningar påpekas i linje med det att 8 av 10 samtal till BUP egentligen borde tagits om hand i första linjens psykiatri för måttlig psykisk ohälsa.

Ojämlikt i utsatta områden

När Moderaterna skär ner på vården skapas alltså inte bara ojämlikhet i redan utsatta områden. Förslag som att skära ner på Barn- och ungdomspsykiatrin kommer också att leda till ytterligare arbetsbelastning på regionens vårdcentraler.

Tungt belastad vårdpersonal kommer tvingas utföra ännu mer arbetsuppgifter i ett redan ansträngt läge. Det blir konsekvensen av detta sparbeting i kombination med att regionens vårdcentraler inte får tillräckligt med resurser.

Idag går vårdens utveckling åt fel håll i Region Stockholm. Det är en uppgift där den moderatledda regionledningen bär det yttersta ansvaret. Nu krävs det politiker som gör mer än att bara prata.

Slår mot barnens framtid

Att höja tonläget i likhet med det moderata finansregionrådet Irene Svenonius parallellt som man klubbar beslut som försämrar möjligheterna för barn och ungdomar som hamnat snett att kunna få vård i tid, blir en motsägelse i sig.

Att stänga mottagningar, sälja ut Barn- och ungdomspsykiatrin och att öka mottagningarnas upptagningsområden kommer inte att leda till en bättre situation för barn eller skapa en mer jämlik vård. Istället riskerar åtgärderna att slå direkt mot deras framtid i områden som Järva och på hela Södertörn.

Med Moderaternas politik i Region Stockholm blir det mindre vård för de som behöver den och mera arbetsuppgifter för vårdens personal. För oss socialdemokrater är det självklart att säga nej till dessa nedskärningar och privatiseringar.

Miljarder i överskott

Barn- och ungdomspsykiatrin behöver mer resurser. Vårdcentralerna behöver pengar. Vårdpersonalen behöver fler kollegor för att se till att barn- och unga får vård. Region Stockholm gick 5,6 miljarder kronor i överskott 2020. Men pengarna som var tänkta för att stärka vården nådde aldrig verksamheterna.

Ideologiska vägval från politiker borde aldrig sättas före barnens framtid. Vård efter behov i tid måste garanteras.