På 1860-talet och flera årtionden framåt var schweizerierna och deras uteserveringar väldigt populära i Stockholm. 

Där drack man kaffe och söta spritsorter som likörer och fruktviner. Till det åt man bakelser, säger Anna Furumark, utställningsproducent vid Stadsmuseet.

– Detta var influenser från kontinenten. Företagare från exempelvis Schweiz flyttade till Sverige för att starta schweizerierna.

Stadsmuseets Per Röding-samling består av 30 teckningar med stockholmskt folkliv. Den här bild från 1910-talet föreställer tre män på Operaterassen.

Konstverk från Stadsmuseets Per Röding-samling

Anna Furumark jobbar med en utställning på Stadsmuseet som heter Nya Stockholm och som handlar om förra sekelskiftet då Stockholm växer från att vara 120 000 invånare till 340 000 på bara några årtionden. Nöjeslivet blomstrade i Stockholm då.

– Det fanns enormt många krogar, restauranger och schweizerier med uteserveringar i Stockholm vid förra sekelskiftet.  

Något nytt fenomen är utehänget med andra ord inte.

– Det du ser i Stockholm i dag är snarare en fin kontinuitet och bygger på ett mer än 100-årigt kulturarv.

Under Stockholmsutställningen 1897 ser vi här Strandpaviljongens uteservering. Stadsmuseet i Stockholm

Okänd/Stadsmuseet i Stockholm

Sverige och Norden präglades länge av en "kondiskultur". Uteserveringarna tillhörde ofta ett lokalt bageri, det var först runt 1970-talet som utelivet tog fart, menar Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet. Välfärden stärktes och fler fick råd att både resa och äta ute.

– Det stora är vad vi ser och erfar, livsstilar vi kommit i kontakt med de senaste decennierna. Att resa till Paris och sitta på uteserveringar är väldigt nytt för oss. När jag växte upp på 1960-talet var det en stor sak att gå ut och äta på restaurang. Det var inget ställe familjen såg som en intim miljö, det var högtidligt.

Uteservering, Ringbaren, på Sergelgatan. Fågelperspektiv. 1962-1962

Herbert Lindgren/Stadsmuseet i Stockholms stad

Gränserna mellan det offentliga och privata förenas allt mer.

– I dag är du nästan kufisk om du inte tycker om att resa. Men jämfört med många andra platser i Europa är vi fortfarande väldigt privata.

– Idag är det en helt annan atmosfär än när jag växte upp. Gick man och fikade fick man en kopp te och en torr bit rostbröd med ointressant ost på. Av något idiotiskt skäl fick man en liten oliv på en tandpetare när man fikade på Åhléns. Det är så exotiskt gammaldags. I dag får man hembakta surdegsbröd. Å andra sidan är det dyrare.

Kungsträdgården. Två yngre kvinnor som sitter på en bänk vid uteservering, Tavern Sankt Erik. 1950-1959.

Göte Tarle/Stadsbiblioteket i Stockholms stad

Han är själv uppvuxen på Söder.

– Men nu för tiden känner jag mig mest alienerad när jag slår mig ner någonstans på Söder. Jag var på ett fik i Kärrtorp för något år sen av en slump. Där var det trevligt att sitta. Det har väl med erfarenheter att göra. Jag söker efter den där konditorikänslan.

Uteservering med planteringar på Stockholmsterrassen med vy åt nordväst mot de första fyra Hötorgshusen år 1969-1969.

Ingemar Gram (Trädgårdsmästare)/Stadsmuseet i Stockholm