Sambanden är tydliga, visar Stockholms stads trygghetsmätningar. De bostadsområden där människor från början känner sig mest otrygga och har minst tilltro till samhället, det är också de områden som drabbas oftast av skjutningar och annat grovt gängvåld.

– Det riskerar att påverka den kollektiva förmågan negativt, säger Erik Begler, analytiker på Stockholms stadsledningskontor.

Kollektiv förmåga är vad man brukar kalla den känsla av sammanhållning och tillit som kan vara mer eller mindre stark i ett bostadsområde och som avgör kapaciteten att gemensamt hantera problem.

Kommuner och bostadsbolag jobbar ofta aktivt med att försöka stärka relationen mellan grannarna med hjälp av exempelvis gemensamma odlingar. Men om våldsnivån är tillräckligt hög är det inte säkert att det räcker, framhåller Erik Begler.

– Det sociala kapital som finns i mer välbärgade områden buffrar inte för den otrygghet man känner om det sprängs i ens port. I den meningen påverkas människor lika över hela staden.

”Ska inte behöva ta omvägar”

Det som är viktigast vid sådana händelser är att gärningspersoner grips och lagförs, understryker han. Men det är också viktigt att kommunen och polisen är plats så snart det bara går, för att öka trygghetskänslan och undvika att det uppstår en negativ spiral.

– Det gäller att visa att den här platsen inte har lämnats över till någon annan, att den fortfarande ägs av oss tillsammans, av samhället och medborgarna. Det ska inte vara en plats som man inte behöver ta omvägar kring, säger Erik Begler.

Risken är annars att folk av ren rädsla minskar kontakterna med grannarna vilket leder till ännu större otrygghet.

Lott Jansson, kommunikationschef på Familjebostäder – en bostadsvärd som drabbats av flera våldshändelser – gör en liknande analys.

– Vi kan förstärka skalskyddet så det blir svårare för kriminella att komma in. Men man behöver också träffa sina grannar på gården.