De elever som behöver allra störst trygghet och kontinuitet finns inom den anpassade grundskolan i Upplands-Bro.

35 tjänster inom skolans värld riskerar som Mitt i tidigare berättat att sägas upp eller omplaceras, sex av dessa finns inom den anpassade grundskolan som återfinns på Råbyskolan.

Till den anpassade grundskolan kommer elever som behöver extra mycket stöd för att klara av sin skolgång.

Råbyskolan, Bro. Arkivbild.

Råbyskolan, Bro. Arkivbild.

Stefan Källstigen

Om det blir uppsägning eller omplacering vet elevassistenterna Julia Brander, Cecilia Boberg och Marielle Pärnebjörk inte då Mitt i talar med dem den 11 juni. Men inom några få dagar är det sagt att de och resterande kollegor ska få besked.

Deras tjänster kommer att ersättas av andra kommunanställda med längre anställningstid. Helt in enlighet med den lagstiftning som finns på arbetsmarknaden. Men frågan är hur detta blir för barnen i den känsliga verksamheten?

De riskerar att få gå

Julia Brander beskriver att de sex kollegorna som berörs är den grupp som arbetar med de barn som har störst problematik.

– Att låta vårt mående från de här eventuella uppsägningarna påverka arbetet säger också emot det vi vill. Vi vill bara göra det bästa för de här barnen, och därför vill vi vara kvar, för att vi vill jobba med barnen och förstå dem, säger Julia Brander.

Hon får medhåll av Cecilia Boberg och Marielle Pärnebjörk som förklarar att de aktivt sökt sig till skolan eftersom de vill jobba med elevgruppen och har särskild kunskap om just detta.

– Vi har massor av elever som kommer in i skolan, så underlaget finns, men vi har för lite personal. Så ekvationen om uppsägningar går inte ihop, säger Cecilia Boberg.

Brevet till utbildningschefen

I ett brev till utbildningschefen skriver kollegorna om situationen:

”Det väcker starka reaktioner bland oss i arbetsgruppen att höra att kompetent personal, som engagerat sig i att arbeta med våra barn, ska sägas upp. Vi är medvetna om att personkemi, kompetens och erfarenhet spelar en avgörande roll i våra klasser”, står att läsa i brevet.

Det är framförallt däri oron ligger, enligt de tre elevassistenterna.

– Skulle vi prata med föräldrar om det här och säga att nu kommer personal som dels inte har utbildning eller erfarenhet ta över våra tjänster så kommer de gå i taket, säger Julia Brander.

Elevassistenterna är djupt oroade för hur de eventuella förändringarna kommer att påverka barnen inom den anpassade grundskolan.

Elevassistenterna är djupt oroade för hur de eventuella förändringarna kommer att påverka barnen inom den anpassade grundskolan.

Privat



Utbildningschefens svar

Upplands-Bros utbildningschef Anna Bjurenstam har svarat på brevet från personalen på den anpassade grundskolan.

Hon skriver dels det hon tidigare sagt till Mitt i, att förändringarna man nu gör hänger samman med att man ser att det är färre barn både i skolan och i förskolan.

Bjurenstam skriver också: "Vi vill förtydliga att det inte är besparingar i skola och förskola, utan barn/skolpengen är densamma."

Då sker risk- och konsekvensanalys

Vidare skriver hon att man värderar sin kompetenta och erfarna personal högt. Och tydliggör:

"Beslutet om övertalighet är taget i enlighet med arbetsrätten. Vi får inte göra undantag utan fackets godkännande. Vi har inte heller möjlighet att bedriva verksamhet som inte följer kommunallagen med budget i balans."

Enligt Anna Bjurenstams brev till personalen på den anpassade grundskolan så kommer arbetsgivaren att genomföra en risk- och konsekvensanalys för att säkerställa elevernas trygghet.

Nämnda analyser kommer ske då den nya personalen är på plats och nuvarande är uppsagd eller omplacerad.

Till Mitt i säger utbildningschefen att risk- och konsekvensanalyser har gjorts tidigare under processen på den anpassade grundskolan. Samt att man avser göra det igen då en ny organisation är på plats.

35 barnskötare och elevassistenter sägs upp

35 anställda inom förskolan och skolan i Upplands-Bro får lämna sina jobb. Det bekräftar kommunens utbildningschef Anna Bjurenstam för Mitt i.

21 barnskötare inom förskolan sägs upp. Resterande 14 personer är anställda inom skolan, främst drabbas elevassistenter.

– Anledningen till varför vi gör det här beror på att till hösten så är det betydligt färre barn i förskolorna och i skolan. I skolan har vi sett en minskning över ett par års tid, säger Anna Bjurenstam, utbildningschef i Upplands-Bro kommun.

Hon säger att hon vill understyrka att det är ungefär 900 anställda inom utbildningsnämndens område.

Anna Bjurenstam, utbildningschef, i Upplands-Bro kommun.

Anna Bjurenstam, utbildningschef, i Upplands-Bro kommun.

Pressbild

– Det är en av de tråkigaste uppgifterna som man har som utbildningschef, att behöva säga upp medarbetare.

Viktigt för arbetsgivaren nu är att hantera den stress som kommer av beskedet ute i verksamheterna, framhåller Anna Bjurenstam, detta är också någonting man kommer arbeta aktivt med.

Anna Bjurenstam säger att hon inte kommer luta sig tillbaka utan tvärtom, att diskutera uppsägningarna och hur förändringen ser ut.

– Jag vill att vi ska titta på varje skola och fundera på hur vi använder de resurserna som vi har.

Hon vill inte närmare gå in på hur det ska se ut utan vill först och främst prata internt med sina rektorer och sina anställda om hur man ska jobba framåt.

"Beklagligt"

Kommunals ordförande för sektion nordväst Jeanette Karlsson har varit med och förhandlat det som nu resulterat i uppsägningar av 35 anställda.

– Jag tycker att det är beklagligt det som händer just nu. Vi behöver fler medarbetare ute i verksamheterna. Det är barnen som blir drabbade i allt detta, säger Jeanette Karlsson.

Det är barnen som blir drabbade i allt detta.

För få barn inom förskolan och skolan är anledningen till att 35 personer sägs upp, enligt kommunen.

För få barn inom förskolan och skolan är anledningen till att 35 personer sägs upp, enligt kommunen.

Åsa Sommarström

35 anställda inom Upplands-Bro kommun sägs upp

Tjänster försvinner i förskolan och skolan

Barnbrist råder: Här lägger förskolan ner

Vid Tibble torg har de boende kunnat höra ljudet av lekande barn inne på förskolan Utforskaren sedan 2016. Men i sommar är det slut med den saken.

Maria Wihlgaard är skolchef hos Wåga och Wilja förskolor, företaget bakom förskolan Utforskaren.

– Tyvärr är det med väldigt stor sorg som jag säger att vi tvingas att lägga ner förskolan. Vi saknar barn. Vi har åtta barn att driva förskola på i augusti. Det är inte ekonomiskt försvarbart.

Totalt har förskolan Utforskaren plats för 72 barn. Därtill arbetar sex pedagoger med barngruppen.

Maria Wihlgaard, Skolchef och vice vd, Wåga & Wilja förskolor

Maria Wihlgaard, Skolchef och vice vd, Wåga & Wilja förskolor

Privat

Maria Wihlgaard förklarar att nedläggningen dels beror på att man släpper iväg en större grupp barn till förskoleklass efter sommaren. Men likväl ligger förklaringen i det som Mitt i har rapporterat om den senaste tiden, mindre barnkullar och större konkurrens från flera nya friskoleaktörer.

– Vi saknar barn i Upplands-Bro och det finns en överetablering på platser. Men vi hade jättegärna varit kvar i kommunen.

Enligt Maria Wihlgaard har Utforskarens åtta kvarvarande barn erbjudits plats på en annan förskola i närområdet, Tellusbarn Kulturförskola. 

Pedagogerna på Wåga och Wilja har erbjudits andra tjänster på företagets övriga förskolor.

Förskolans sista dag blir den 31 juli.

Hyresvärden: Flera dialoger pågår

Roger Altgenug är hyresvärd och letar nu efter en ny intressent som kan ta över lokalen på 591 kvadratmeter. Ursprungligen har lokalen fungerat som kommunens bibliotek. Och sedan 2016 förskola. Frågan är vad som sker framöver. 

Han uppger att man för en diskussion med en befintlig förskoleaktör inom kommunen som har ett intresse att ta över lokalerna. 

– Det stämmer, men jag kan inte säga mer än så, det är en av det diskussioner vi för just nu. Det är den vi hoppas mest på.

Ett annat alternativ som Roger Altgenug ser som intressant och relevant är att hitta ännu en vårdaktör som skulle kunna komplettera det befintliga utbudet av tandläkare och husläkare i området.

Ärende på utbildningsnämnden

Den aktör man för dialog med är Källskolans förskola. Det framgår av möteshandlingar i utbildningsnämnden den 20 maj. Källskolans förskola har vänt sig till nämnden med en ansökan om att förändra förutsättningarna.

Dels att man eventuellt vill flytta till lokalen vid Tibble torg i och med att den blir ledig, dels att man vill förändra maxantalet barn man kan ta emot.

I dagsläget ligger Källskolans skola och förskola på Skolvägen i Kungsängen. Om en flytt skulle bli aktuell berör denna isåfall endast förskolan, inte skolverksamheten.

I ansökan står även att läsa: ”Vi är ännu inte klara över om denna flytt kommer att bli av, då det pågår samtal åt olika håll, men för att möjliggöra en flytt behöver vi ett tillstånd som till barnantalet passar den lokalen”.

Mitt i har varit i kontakt med Källskolan som inte vill uttala sig.

Tyvärr är det med väldigt stor sorg som jag säger att vi tvingas att lägga ner förskolan. Vi saknar barn.

Förskolan Utforskaren i Upplands-Bro lägger ner.

Förskolan Utforskaren i Upplands-Bro lägger ner.

Privat

Förskola vid Tibble torg lägger ner

Skolchefen: "Vi saknar barn" ✔ Möjliga ersättaren

Pedagogens larm: "Vilka barn får åka med i båten?"

I skuggan av friskolans etablering får den kommunala skolan i Bro en allt tuffare tillvaro. Med färre elever slås klasser ihop och personal görs övertalig. Något som riskerar gå ut över eleverna, larmar personal.

"Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten?".

Det skriver specialpedagogen Cecilia Sonefors i ett brev till politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Upplands-Bro.

Hon har arbetat i 14 år på F-6-skolan Finnstaskolan i Bro, här går omkring 400 elever. Hennes gräns för vilka åtstramningar arbetsplatsen tål gick nyligen då en kollega i elevhälsoteamet gjordes övertalig.

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. I bakgrunden syns hennes arbetsplats Finnstaskolan.

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. I bakgrunden syns hennes arbetsplats Finnstaskolan.

Stefan Källstigen

– Hon har jobbat mycket med sociala frågor, trygghetsskapande arbete, konflikthantering, skolfrånvaro och träffar de som sitter hemma.

Kollegor som slutar

Efter sommarlovet kommer totalt tre kollegor i elevhälsoteamet att saknas, dels den övertalige samt två tjänster som inte ersatts med någon ny.

Att resurserna blir färre påverkar undervisningen, anser Cecilia. I brevet står att läsa: "Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen?"

– Det mest allvarliga i den här situationen är hur vi ska kunna tillgodose behoven hos barn som har behov av särskilt stöd.

Finnstaskolan ligger i Bro och är en skola för årskurs F-6. Hit kommer cirka 400 elever dagligen och går i skolan tillsammans.

Finnstaskolan ligger i Bro och är en skola för årskurs F-6. Hit kommer cirka 400 elever dagligen och går i skolan tillsammans.

Stefan Källstigen

Inte en diskussion om friskola

Det är tydligt i mötet med Cecilia Sonefors att hon är engagerad i sitt arbete, och i sina elever. Att skriva brevet och dessutom gå ut i media var inte självklart. Hon berättar att det hela känns nervöst.

– Jag vill inte föra en diskussion om friskola eller inte friskola. Men är det den politiken som man försöker genomdriva, att man satsar mer på friskolor. Då bör politikerna i vår kommun också vara medvetna om vad det gör med den kommunala skolan.

Är de styrande politikerna medvetna om det?

– Jag skulle säga att de inte är det. Jag tänker att man tittar väldigt mycket på siffror och elevunderlag kontra skolpeng, eftersom vi får en viss peng för varje barn. Har man färre elever så ska man rimligtvis inte behöva lika många pedagoger. Så tror jag att politikerna tänker.

Enligt Cecilia Sonefors så krävs dock en dimension där politiken väger in och tar hänsyn till lokala faktorer, så som var skolan ligger, och vilka socioekonomiska utmaningar som finns just där och inom elevgrupperna.

Cecilia Sonefors menar att politikerna måste kunna se "utanför Excel" då de tar beslut gällande en skolas resurser.

Cecilia Sonefors menar att politikerna måste kunna se "utanför Excel" då de tar beslut gällande en skolas resurser.

Stefan Källstigen

Nya förändringar på lågstadiet

Färre elever har lett till ekonomiska åtstramningar på Finnstaskolan. Bakgrunden till det minskande elevantalet står att finna dels i friskolornas etablering, men även hur barnkullarna har förändrats.

Inför höstterminen 2023 togs beslut att lågstadieeleverna på Råbyskolan och Finnstaskolan skulle slås samman på Finnstaskolan. Och inför höstterminen 2024 så kommer samma elevers vardag att gunga åter en gång.

Skolans tre lågstadieklasser kommer nämligen att blir två, och således kommer klasserna att växa från omkring 20 till cirka 30 elever. Samtidigt flyttar fler mellanstadieelever in från Råbyskolan.

Vägen framåt

Cecilia Sonefors framhåller att vägen framåt å hennes sätt att se det borde vara att lägga mer pengar på den kommunala skolan.

– Det kan förebygga kostnader på sikt för kommunen, men även för samhället i stort. Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?

Cecilias förhoppning med brevet är att politikerna ska börja diskutera aspekterna "utanför Excel", som hon uttrycker det.

– De ska ha mer bakgrund än bara deras kostnadskalkyler. De måste ha insikt om vilka andra faktorer som påverkar behov på en skola.

Det jag och mina kollegor sår i form av ett frö nu kommer samhället senare att få skörda. Vilka förutsättningar vill vi ge fröet att växa?

Utdrag ur brevet:

Om vi för en kort stund ska förbise siffror och kalkyler, och i stället fokuserar på andra typer av kostnader såsom mänskliga värden. Vem ska jag och mina kollegor prioritera i höst? Vems är ansvaret när vi inte längre kan uppfylla det som står i skollagen? Jag och mina kollegor, de som inte gjorts övertaliga, står inför en hösttermin där vi på förhand vet att vi inte kommer kunna nå upp till det som står i skollagen. Vi står inför orimliga prioriteringar, eftersom vi helt enkelt inte kommer att räcka till. Vilka barn ska få åka med i båten, vem kommer att hänga i relingen och vem kommer sakta men säkert sjunka djupare ner i utanförskapets djup?

Källa: Cecilia Sonefors, specialpedagog, Finnstaskolan

Målet: Fler barn i friskola

"Upplands-Bro kommun vill i framtiden se att det finns en bredd av skolhuvudmän i kommunen, ca 40-50 procent av barn- och elevplatserna ska vara hos fristående huvudmän."

Målet för detta ligger 2026 på 40 procent både vad det gäller förskola och skola.

Källa: Utbildningsnämndens nämndplan 2024

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. Hon har skrivit ett brev till politikerna i kommunen från sin arbetsplats Finnstaskolan.

Cecilia Sonefors är specialpedagog i Upplands-Bro. Hon har skrivit ett brev till politikerna i kommunen från sin arbetsplats Finnstaskolan.

Stefan Källstigen

Pedagogens larm: "Vilka barn får åka med i båten?"

Klasser som blir större och kollegor som slutar – Cecilia skriver brev till politikerna

Ansvarig politiker: "Har gjort stora satsningar på skolan"

När Mitt i vänder sig till politiken för att ställa frågor om specialpedagogens brev, återkommer Paul Gustafsson (M) i ett mejlsvar. Tidningen får vissa svar på sina frågor – men andra blir obesvarade.

Utbildningsnämndens ordförande Paul Gustafsson (M) ber att få ta del av Mitt i:s frågeställningar om Cecilia Sonefors brev via mejl.

”Förändringarna på Finnstaskolan syftar till att ge alla elever i kommunen bättre möjligheter, även de som behöver läsa inom anpassad grundskola och gymnasieskola, samt ge skolan förutsättningar att arbeta med insatser som förhoppningsvis kommer att ge resultat”, skriver Paul Gustafsson.

Mitt i får inte svar på huruvida kommunen kommer att tillföra personal i de klasser som slås ihop till hösten. Detsamma gäller frågan om hur mycket kommunen sparar på tjänster man inte ersätter.

Kö till Jensen

Han framhåller att friskolan Jensen förskola och grundskola har kö till sin verksamhet, och konstaterar därför att det "visar att vårdnadshavare aktivt väljer denna typ av verksamhet”.

Denna situation påverkar en del av de kommunala skolorna. Paul Gustafsson skriver att det är "utmanande då skolorna behöver anpassa sin verksamhet efter behov". I Broområdet har elevantalet sjunkit på de kommunala skolorna. Han skriver att detta har gjort att man har "kunnat utveckla annan kommunal verksamhet". Vad som åsyftas framgår ej.

Svaret: Har satsat stort

Enligt Paul Gustafsson har styret i Upplands-Bro gjort stora satsningar på skolan i flera år, och man har tilldelat sina skolor "en av de högsta ersättningarna i regionen under vår mandatperiod". Det faktum att man tar ut låga hyror jämfört med andra kommuner ger politiken möjlighet att investera i verksamhet och skola, menar Paul Gustafsson.

Som exempel nämner han dels att det finns flera språkspår, dels "ett erbjudande om ett större specialpedagogiskt stöd".

När Mitt i får tag på Paul Gustafsson på telefon för att ställa följdfrågor, uppger han att en risk- och konsekvensanalys görs gällande de tjänster som försvinner från elevhälsoteamet på Finnstaskolan. Vad denna visar har han ingen kunskap om, det ligger på tjänstepersonerna. 

– Det ligger alltid till grund utifrån det jobb som utbildningschefen gör och de förhandlingar som sedan blir med fack och så vidare.

Paul Gustafsson håller inte med Cecilia Sonefors om att de styrande politikerna inte skulle ha förståelse vad den friskoleinriktade politiken gör med den kommunala skolan. 

– I vår politik är det ju faktiskt så att vi jämställer kommunal skolor och friskolor.

Utmanande då skolorna behöver anpassa sin verksamhet efter behov.

Rektorns svar

Mats Olsson är rektor på Finnstaskolan och Råbyskolan. Han avstår att kommentera Cecilia Sonefors brev och hänvisar detta till politiken, men utvecklar situationen på hans skolor.

– Den enkla sanningen är att mellan 27 och 30 elever bör klasserna ha för att man ska ha en fullvärdig elevhälsa och fungerande specialpedagogik på en skola, säger Mats Olsson.

En skola med färre elever i klasserna kräver särskilda anslag och bidrag, förklarar Olsson.

– Det här är en anpassning till rådande verklighet och det elevunderlag som vi har jobbat med de senaste två åren.

Enligt Mats Olsson härrör utmaningarna från en kombination av faktorer. Dels Jensens etablering, men även hur barnkullarna ser ut, och så också ett beslut att Härneviskolan ska vara 3-parallellig och Finnstaskolan 2-parallellig.

Källa: Mitt i

Paul Gustafsson (M), utbildningsnämndens ordförande, Upplands-Bro kommun

Paul Gustafsson (M), utbildningsnämndens ordförande, Upplands-Bro kommun

Privat

Ansvarig politiker: "Har gjort stora satsningar på skolan"

Så svarar styret på specialpedagogens brev