Franciska Sieurin-Lönnqvist tar med oss till Berga gård där Mörby gårds sista lämning står. Ett sädesmagasin.

Ovanför dörren hänger en liten plåtskylt med en nummerbeteckning till kommunens fastighetsregister.

– Det var en lång och hård kamp från föreningen till Mörby gård om att bevara byggnaderna. Man ville spara något, helst huvudbyggnaden. Men nu blev det inte så, men det här finns i alla kvar, säger hon.

Klocka reste till Etiopien

I arkiven finns en del information om de gamla byggnaderna till Mörby gård.

I Danderyd hembygdsförenings arkiv finns en sammanfattning, författad av Carl G. Strandman, från 1974. I den omnämns en vällingklocka till en magasinsbyggnad, som kan ha hängt här i tornet.

Han berättar att jordbrukaren Malmvärn fick klockan av den sista arrendatorn på gården, Georg Risberg. Malmvärn ska tagit med sig klockan till en leprakoloni under en missionsresa till Etiopien:

"Den lär nu ringa samman etiopiska jordbrukare till arbetet" skriver Carl G. Strandman 1974.

I Mitt i:s undersökning hittar vi inte mer information om byggnaden.

Den stora historiediskussionen

Dörren är låst. Det är välvårdat runt magasinet. Några ölburkar ligger intill stentrappan upp till ingången. Liksom med allt har byggnaden nötts med tiden.

Franciska Sieurin-Lönnqvist svarar på frågan varför det är viktigt att komma ihåg Mörby gård.

– Det är den gamla vanliga, stora historiediskussionen.

– Man måste blicka bakåt för att förstå vart vi är på väg. Samtidigt är det inte bra att inte nostalgiskt hela tiden leva i det förgångna. Det är bättre att se helheten, också förstå varför saker måste förändras. Sen är det intressant också, säger hon och ler.