Bengt Rundqvist växte upp i Ormsta, där hans föräldrar drev Rundqvists handelsträdgård in på 1970-talet.

Pappan var trädgårdsmästare i fjärde generationen men sedan bröts linjen eftersom ingen av de tre sönerna ville fortsätta.

– Mina föräldrar försökte aldrig övertala oss att fortsätta. Det var ett väldigt slit att vara trädgårdsmästare. De uppmuntrade oss att utbilda oss. Mina bröder blev ingenjörer och jag blev agronom, säger Bengt Rundqvist.

Men något av intresset för odling och natur fördes ändå vidare. Han blev agronom och jobbade under sitt yrkesaktiva liv med miljöfrågor på Naturvårdsverket.

John och Svea Rundqvist med nyskördad sallat i rens- och packhuset 1967. Sallat var en av de viktigaste grödorna och odlades även hos Ullgrens.

Privat

I boken "Trädgårdsmästarna – bra bänkläge" berättar han om sin egen trädgårdsmästarsläkt och särskilt föräldrarnas handelsträdgård. De kom från Hässelby och flyttade till Vallentuna 1942. Tre år senare kom Karl och Margit Ullgren och öppnade sin handelsträdgård i Bällsta. Margit och John var syskon och de båda familjerna umgicks och tog hjälp av varandra.

Bokens titel avslöjar den fackkunskap som dåtidens trädgårdsmästare satt på. Ett bra bänkläge i en slänt mot syd eller sydväst.

Om man i dag använder växthus och fiberduk för att skydda grödorna odlade man förr i drivbänk, träramar som man la fönster på för att reglera värmen.

Det krävde arbete och kunskaper. Samtidigt möjliggjordes tidiga sådder av sallat, rädisa och spenat – grönsaker som kunde säljas som vårprimörer.

1942 juli i Vallentuna. Svea och John i blomkålslandet. Även blomkål var en stor produkt och odlades på friland.

Privat/Bengt Rundqvist

Som barn fick Bengt Rundqvist och hans syskon hjälpa till att sköta fönstren. ”Några gånger stötte vi på snokar som hade boat in sig, annars var det ofta grodor eller paddor”.

Frilandsodling var mindre arbetskrävande. Men grödorna var samtidigt mer utsatta för väder och vind utan de skyddande fönstren. Bengt Rundqvist berättar hur hans föräldrar sena sommarkvällar försökte mota bort frost med brasor, glödande kol eller vattenspridare för att rädda sina grödor.

Samtidigt som allt fler vill odla egna grönsaker har de lokala handelsträdgårdarna i dag nästan helt försvunnit under vägar och bostäder.

Bengt Rundqvist är agronom och jobbade under yrkeslivet med miljöfrågor på Naturvårdsverket.

Privat

I boken kan man ana en sorg över all odlarkunskap som inte förs vidare.

– I generationer har man byggt upp odlingsmark. Så försvinner den bara under asfalt. Det är ingen hållbar utveckling. I dag är vi mycket beroende av import. Om det händer något i omvärlden som gör att vi inte kan importera är det inte så många som kan odla. 

"Trädgårdsmästarna - bra bänkläge. Från dräng till slottsträdgårdsmästare till handelsträdgård i Vallentuna" säljs på biblioteket och genom Vallentuna hembygdsförening.