– Jag tänker att hjärnaktiviteten slutar. Jag tänker mer vetenskapligt på det. Men livets mening kanske är att ge mening till andra liv. När man dör kanske man har lämnat ett avtryck på andra, förhoppningsvis positivt, säger Jakob Jaktlund.

– När hjärnan slocknar händer nog inget efter det. På ett sätt är det väl som att somna. Men de flesta vill nog bli ihågkomna. Jag tror det finns en fobi mot tanken på att alla en dag har glömt bort en. Det är nog de flesta rädda för.

– Jag önskar och tror att vi inte bara blir aska och jord. När man vakat vid människor som dött ser man så tydligt att det händer något, att själen faktiskt försvinner och måste ta vägen någonstans. Det blir bara ett skal kvar.

– Jag har alltid tänkt att det inte är värt att fundera på vad som händer när man dör. Det som sker sker. Men det är ju en ovisshet. Vi går igenom faser i livet där vi vet vad somväntar. Men med döden vet man inte.