Den första strömmen av flyktingar som kom från Ukraina – kvinnor, barn och äldre – fick bo hos släkt och vänner, och familjer som öppnade sina hem. Två av dem som kom till Värmdö var Denys Vasylychev och Roman Surzhenko.

Deras fruar och barn kom redan i mars, strax efter krigsutbrottet, medan Denys och Roman kom några månader senare.

De jobbar nu hos föreningen Välkommen till Värmdö, som hjälpte de första ukrainska flyktingarna som kom till Värmdö. Där kör de ut saker till boenden för nyanlända och hjälper till med allt som behöver fixas. Denys och hans familj hyr en lägenhet i andra hand i Gustavsberg och Roman med familj bor i ett av boendena som kommunen har ordnat.

"Kaos i vårt land"

Båda två vill stanna i Sverige och leva sina liv här.

– Det är kaos i vårt land, och jag vet hur det kommer att vara där när kriget till slut är över. Allting ska återuppbyggas och det kommer att ta tid, säger Denys, som en 8-åring och en 14-åring som båda går i skolan i Värmdö.

Denijs Vasylychev och Roman Surzhenko med Ebba Hagander Mir, grundare och ordförande för Välkommen till Värmdö.

Eva Tonström

Barnen trivs i skolan, men ibland blir det kämpigt med språket, enligt Denys.

– De håller på att lära sig svenska men det tar tid. Jag vill att mina barn ska växa upp här. Här har de chans till en bra livskvalitet, med jobb och utbildning och det vore bättre för dem än att flytta tillbaka och försöka bygga upp ett liv i Ukraina, som läget är där nu, säger han.

Förväntas återvända

Men för det krävs ett permanent uppehållstillstånd och det är svårt att få, förklarar Ebba Hagander Mir. De ukrainska flyktingarna har tagits emot tack vare det så kallade massflyktsdirektivet, som gäller till mars 2023, men går att förlänga ett år.

Det betyder att såväl de själva som deras familjemedlemmar saknar ett svenskt personnummer för att komma vidare med jobb, högskola, bostad, sjukvård – det mesta i det svenska samhället. De förväntas åka tillbaka till Ukraina när kriget är över.

Roman har en 18-årig son som går på Gustavsbergs gymnasium, och som jobbar extra efter skolan. Även hans fru, liksom Denys fru, har lyckats ordna jobb här. För det är en annan sak, ersättningen de får från Migrationsverket räcker knappt till familjens utgifter, det finns inga marginaler, förklarar de.

Mamma kvar i Zaporizjzja

I sitt hemland jobbade Denys på ett av stadens universitet och Roman var yrkeschaufför.

På frågan hur de ser på situationen i sitt hemland, är svaret helt kort: Väldigt dålig.

– Min stad bombas varje dag och min mamma bor kvar i Zaporizjzja, där jag kommer ifrån, säger Denys och berättar att han har kontakt med henne flera gånger i veckan.

– Hon kan bo hos min syster i Tyskland, men vill inte. Hon vill stanna, mitt hem är min borg säger hon, tillägger han.

280 ukrainare

Totalt bor cirka 280 ukrainska flyktingar i kommunen, varav de flesta har valt att ordna ett eget boende. Ett 90-tal personer har anvisats av Migrationsverket, till Värmdö kommun.

Just nu bor 77 ukrainska flyktingar, varav 53 är barn, på kommunens tre boenden. Tio barn går i förskola och övriga går på olika skolor runt om i kommunen.

Men det har inte varit helt problemfritt. Nyligen gick värmepannan på ett av kommunens boenden sönder, vilket ledde till att nära 50 personer hade en alldeles för låg inomhustemperatur i cirka en vecka. Något som skapade ilska och frustration.

– Det är lagat nu, men vi brast i kommunikationen där. Vi var inte tillräckligt snabba med att informera de boende om vad som hänt och vilka åtgärder som sattes in. Det beklagar vi, säger Cecilia Lejon, kommundirektör i Värmdö.