2019 visade Stockholms stads befolkningsprognos att antalet barn i grundskolan skulle öka kraftigt till år 2032.

När den senaste prognosen kom i somras visade den i stället en minskning med 8 000 barn. Det innebär att prognosen för år 2032 har skruvats ner med drygt 19 000 barn – på bara fyra år.

– Det är en total förändring i planeringsunderlaget, säger Johanna Roto, samordnare på utbildningsförvaltningens lokalenhet.

Mostphotos, Grafik: Mitt i

Den kraftiga svängningen har flera förklaringar.

En är coronapandemin som bröt ut i början av 2020. En annan är störtdykningen i bostadsbyggandet. Förra året slog länsstyrelsen larm om att antalet byggstarter i länet kunde bli så lågt som en femtedel av vad kommunerna beräknat.

– Människor flyttar från Stockholm eller flyttar längre bort och pendlar eller arbetar hemifrån, säger Johanna Roto.

De senaste årens utveckling var dessutom svår, eller rent ut sagt omöjlig att förutse, enligt förvaltningen.

– Ingen kunde för några år sedan ana att det skulle komma en pandemi, och därefter krig i Ukraina.

Färre elever, mindre skolpeng

Det nya utgångsläget innebär en stor utmaning för Stockholms stad. Färre elever innebär mindre skolpeng, därför behöver man minska kostnaderna för lokaler.

– Det finns en risk för att en större andel av skolpengen går till lokaler annars.

Mostphotos, Grafik: Mitt i

I första hand tittar staden på möjligheten att avveckla lokaler med tidsbegränsat bygglov. Ett annat alternativ är att undersöka om det går att utnyttja skollokaler för annan verksamhet.

Att göra sig av med skolor är dock inte aktuellt.

– Om man gör det är det svårt att få dem tillbaka, speciellt i innerstan där mark är en bristvara, säger Johanna Roto.

Behöver bygga ändå

Mellan 2010 och 2023 har staden öppnat 13 nya kommunala grundskolor, och på ritbordet finns lika många till som staden planerar att bygga under kommande år.

Vilka projekt som får ändrade tidsplaner bestäms i april när staden uppdaterar den årliga lokalförsörjningsplanen.

Men även om det kommer att dröja tio år innan antalet elever väntas vara tillbaka på dagens nivå kan staden behöva bygga fler skolor under den tiden.

– Eftersom det finns regler för hur långt barn ska ha till skolan kan man inte alltid hänvisa till befintliga skolor, säger Thomas Eriksson, enhetschef vid utbildningsförvaltningen.

Thomas Eriksson, avdelningschef på lokalenheten.

Pressbild

Antalet barn i åldrarna 6-15 år väntas minska i alla Stockholms stadsdelsområden mellan 2022 och 2032, utom i Järva och Skärholmen.

– Det byggs mycket i Skärholmen, och man ser inte samma nedgång av antalet barn i det befintliga bostadsbeståndet där. I Järva beror det framför allt på bostadsbyggandet i Kista, säger han.

Märker ni redan nu av att eleverna blir färre än vad tidigare prognoser visat?

– I dagsläget har vi ett ökande elevantal på högstadiet, men det mattas av i de yngre åldrarna. Det gäller även på riksnivå.

Hur kommer det att påverka skolornas verksamhet?

– Skolpengen går både till undervisning och lokaler, så det ställer ökade krav på planeringen. Men vi har haft en ökning av elevunderlaget under många år, så när vi nu går in i en svacka är det från en hög nivå.

Lägsta siffran sedan 2005

Sedan år 2010 har barnafödandet minskat i Sverige. 2022 föddes 11 649 barn i Stockholms stad. Det är den lägsta siffran sedan 2005, enligt statistik från SCB.

– Lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 har möjligtvis bidragit till den senaste nedgången. Unga människor får svårare att köpa bostad. Det är också fler som jobbar som frilansare och egenföretagare och därmed kanske upplever mindre stabilitet, säger Vitor Miranda, demograf vid SCB.

Vitor Miranda, demograf på SCB.

Pressbild

Men ekonomi kan inte helt förklara nedgången, enligt Vitor Miranda. Arbetslösheten i Sverige har varit relativt låg, och lågkonjunkturen relativt mild.

– Minskningen av antalet födda barn började redan 2010, då bör det finnas orsaker som inte har med ekonomi att göra.

Hinner inte få barn

Forskningen ger inga klara svar – men att det kan bero på oro kring framtiden diskuteras. Klimathotet och frågor kring internationell säkerhet kan väcka tvivel hos den som går med barndrömmar.

– Även kriminalitet kan föra med sig att man väntar längre med att skaffa barn. Man kanske vill kunna köpa bostad i ett tryggare område med bättre skolor.

Fler kvinnor blir gravida senare i dag vilket kan innebära att man inte hinner få lika många.

Väntas trenden fortsätta?

– Det kan vara så att många vill ha barn men väntar på trygga jobb och bostäder. Då kan det komma en vändning om arbetsmarknaden eller bostadsmarknaden skulle bli tryggare.

Historiskt sett kan toppar följa dalar.

– Vi såg en ökning under 2000-talet, delvis på grund av att folk hade väntat med barn under 90-talskrisen.