Påsar och flaskor, gamla tidningar och fullt av fimpar. I ett träd hänger sedan en månad en Ikea-kasse med skräp.

– Det är extremt skitigt här. Dels ser väldigt trist ut, dels kommer det ju råttor, säger Sofia som bott i Hagalund i två år.

Hon berättar att hon felanmält skräpet hos såväl Signalisten och Rikshem som hos staden, hittills i år fyra gånger.

Läsarbild

Läsarbild

– Jag skickade bilder på glasflaskor som legat flera veckor på gångvägen mot Willys. Kommunen svarade att det var oklart vems mark och ansvar det var. Sen hände inget.

"Hur svårt kan det vara?"

Hon tyckte att politikernas löften om att satsa på Hagalund lät bra, men tvivlar nu.

– Det klart att vi gärna vill se ett nytt centrum som de pratar om, men vad görs kortsiktigt? Att hantera soporna känns väldigt basic, hur svårt kan det vara? Man kan inte gå till val på att satsa på Hagalund och låta det se ut så här, säger Sofia.

Läsarbild

Bernhard Huber (MP) är ordförande i tekniska nämnden som ansvarar för städavtalen.

– Papperskorgar töms upp till 14 gånger i veckan och sedan finns det allmän städning som inte görs lika ofta. När det gäller felanmälningar behöver man alltid prioritera, kemikalier nära en förskola kommer till exempel att åtgärdas snabbare än allmänna klagomål på skräp.

Högre krav på städningen

Men Huber medger att kraven i avtalen bör skärpas.

I dag ingår skräpplockning på en radie om tre meter från papperskorgar i avtalet. Det betyder att mycket skräp lämnas kvar på marken.

– I nästa städavtal ska vi ta lärdom av det som inte funkat och göra en ambitionshöjning genom att ställa högre krav på entreprenören.

Det kan exempelvis handla om att entreprenören måste städa även längre bort från papperskorgarna, och att fler kärl ställs ut.

Ett nytt avtal tas i kraft 2024.